Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormaktstidehvarfvet (1611--1718). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT. 39
icke oväsentligt i den svenska odlingen. Äfven Karl XI
och Karl XII intresserade sig för vetenskapens främjande.
Konst och vetenskap funno ock uppmuntran från
aristokratien, hvars intresse härför ökats under beröringen
med utlandets furstar och herrar; såsom oförgätliga
beskyddare af vetenskap, vitterhet och sköna konster stå
män som Axel Oxenstierna, Johan Skytte, Per Brahe,
Magnus Gabriel de la Gardie, Erik Lindschiöld (den
sistnämnde själf en skicklig Vitterhetsidkare).
Enväldet satte naturligtvis sin prägel på stats- och
kyrkolära och lade i flera afseenden band på ordets frihet.
Den religiösa ifvern, som under reformationstiden varit så
brinnande, hade nu stelnat, och de maktägande
intresserade sig mera för enhet i bekännelsen, hvarifrån
afvikelser strängt straffades, än för religiöst lif, hvadan ock
mot slutet af tidehvarfvet en pietistisk rörelse framträdde
såsom ett bakslag.
Tidehvarfvets vetenskapliga litteratur stod mycket i
beroende af andra länders och begagnade öfvervägande
latinet såsom uttrycksmedel. Dock skönjes en afgjordt
fosterländsk riktning inom flera vetenskapsgrenar,
framför allt f örn- och språkforskning.
Inom hafdateckningen kan man anteckna två riktningar.
Den ena är den officiella rikshistoriegrafien för nyare tider,
som förnämligast odlas af hitkallade utlänningar, bland
hvilka den berömde rättsfilosofen Pufendorf. Den andra
sysselsatte sig mest med skildringen af äldre tider och med
fornkunskap. Här lät man sig dock ofta ledas af irrbloss
och af åtrån att gifva fäderneslandet så höga anor som
möjligt. Mycket i och för sig aktningsbjudande arbete ägnades
åt denna patriotiska dröm, men för det fantastiska
åsidosattes icke helt och hållet det faktiska. Johan Bure gaf
stöten till den ifriga verksamheten och följdes af Verelius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
