Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormaktstidehvarfvet (1611--1718). Öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 STORMAKTSTIDEHVARFVET.
Gustaf Adolf förde icke blott fosterlandets yttre välde
till en oväntad storhet, äfven den svenska bildningen tog
under hans tid stolta steg framåt. Den grund, som lagts
af Paulinus och Rudbeckius i skolbildningen, satte frukt,
och konungen själf uppfattade med samma säkerhet
kulturens kraf som statslifvets och krigskonstens. Han var den
högre undervisningens egentlige nyskapare. Under detta
tidehvarf befästes och utvecklades Uppsala universitet, och
nya högskolor upprättades i Dorpat (1632), Åbo (1640) och
Lund (1668), liksom gymnasier nyinrättades och förbättrades,
i det de reala vetenskaperna började tillkämpa sig ett rum
vid sidan af de för prästbildningen afsedda läroämnena.
Äfven folkbildningen höjdes, enkannerligen under
Karl XI:s tid; från medlet af 1600-talet uppstodo
flerstädes sockenskolor. Allmogens egentliga lärare och
undervisare voro emellertid prästerna genom sina predikningar,
hvilkas verkan - vid sidan af den religiösa
uppbyggeisen - torde motsvarat den folkliga läsningens i våra
dagar. Man hade för öfrigt mycken vidskepelse och
okunnighet att utrota. Att vantron äfven var spridd bland
de högre klasserna, därom vittna häxprocesserna, denna
sorgliga fläck på tidehvarfvets kultur, en andlig farsot
som rasade öfver Europa. I skarp motsats till denna
vantro stod den omfattande men stundom urartade
bildning, som under den konst- och vetenskapsälskande Kristina
funnit inträde vid hofvet. Utom en del mindre betydande
personligheter vistades här under hennes tid också sådana
den tidens stormän som den nyare filosofiens grundläggare,
fransmannen Cartesius (Descartes) och den store
holländske rättsläraren Hugo Grotius. På den svenska
bildningen i dess helhet utöfvade väl icke dessa
vetenskapsmäns blotta härvaro något egentligt inflytande, men andra
utlänningar, hvilka längre tid stannade i landet, ingrepo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
