Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
SVENSK LÄRARETIDNlNG
mast kan betecknas som kaotisk. De, som mest ha anledning att sörja, äro otvivelaktigt motionärerna. Om de ej väckt sin olyckliga motion, hade fiktionen om kyrkomötets enighet från 1925 kunnat upprätthållas. Nu kom det i dagen, hur det verkligen förhöll sig härmed, och inför hela landet har det blivit uppenbart, att även kyrkomötet håller mer på undervisningsplanen an på katekesen.
Att regeringen under sådana förhållanden skulle företaga en rubbning i undervisningsplanens principer, t. ex. genom katekesutanläs-ningens återinförande i någon form, måste vara uteslutet. Även om kyrkomötet sa velat, hade säkerligen regeringen måst mera taga hänsyn till riksdagens mening an kyrkomötets. Förvirringen inom kyrkomötet har ännu mera ryckt undan grundvalarna för en revision i den av katekesagitatorerna önskade riktningen. Eegeringen har nu mångdubbel anledning att lägga katekespetitionerna ad acta.
Den har även för en sådan åtgärd stöd i mycket som framkom under kyrkomötesdebatten. Tanken på att lägga avgörandet av dessa frågor i skoldistriktens händer avvisade-s med all rätt även på biskop-ligt håll. Att göra kristendomsundervisningen beroende av kyrkostämmomajoriteterna ar icke tilltalande. Det innebär, som en av dem framhöll, att somligstädes blir det en kateketisk kristendomsundervisning, somligstädes ingen alls. För kyrkan kan ett sådant tillstånd icke vara önskvärt.
Vad som emellertid allra mest kan vara ägnat att animera regeringen till att nu ej handla, ar den optimism, som präglade många uttalanden i fråga om det nuvarande läget. Flera talare, bland dem åtskilliga biskopar, bestyrkte, att undervisningen i kristendom förbättras ar för ar. I den man lärarna bli förtrogna med det nya, blir resultatet bättre. Biskop Kodhe vitsordade som granskningsman för läroböcker i kristendom, att allt bättre och bättre uppslag framkomma i dessa. Man har anledning hoppas, att även den sidan av problemet snart blir val löst. r:
Den regering, som ef tör vad som
nu passerat driver fram en strid,-vilken kommer att skaka helk var barndomsskola, den handlar varken i samhällets eller kristendomens intresse.
Nederlaget for katekesagitatorerna var säkerligen lika svidande som katastrofalt. Men i det långa loppet skola säkerligen även de komina till insikt därom, att kristendomsundervisningen i vart land bäst tjänas, om den far utvecklas efter de allmänkristna och fördragsamhetens grundsatser, som prägla 1919 års undervisningsplan, och .som vunno sin stora moraliska seger på tioårsdagen av sin tillkomst.
Skolnyheter.
Gymnastikinspektionen. K. m: t har
ställt till skolöverstyrelsens förfogande högst 500 kr. att användas till understöd åt inspektörer för gymnastikundervisningen vid de för folkundervisningen avsedda, under överstyrelsens inseende ställda läroanstalterna for vidtagande av särskilda med deras inspektionsverksamhet sammanhängande åtgärder, som av överstyrelsen prövas kunna främja denna verksamhets syfte.
Överlärarinstitutionen. I avgivet utlåtande över ansökningarna till en ledig-förklarad överlärarbefattning i Sundsvalls skoldistrikt har ’Skolöverstyrelsen ej funnit något att erinra mot följande sökandes lämplighet för ifrågavarande befattning: folkskolläraren A. K. Elfving, övningsskolläraren vid folkskoleseminariet i Luleå F. O. V. Ericson, folkskolläraren P. O. L. Hellberg, överläraren vid Örnsköldsviks folkskolor N. E. Jonson, folkskolläraren J. H. Lind, t. f. överläraren vid Sundsvalls »folkskolor J. H. Lindmark samt fil. kand., folkskolläraren S. Gr. F. Westerman.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet f or anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna J. S. Johansson, AS, E. V. Josefsson, Kulltorp; P. A. Petersson, Urshult, och B. R. Sjögren, Lillkyrka;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna A. R. Forslund, Harmånger, K. A. Hedström, Boda, och J. E. Oppman, Övre Ullerud*
vid fortsättningsskola i anslutning till trädgårdsskötsel:- trädgårdsmästaren V, V. Hedlöf, Salbohed;
vid fortsättningsskola i anslutning till järnmanufaktur: folkskollärarna E. É. Ericson, Sävsnäs, och H. S. Nordblad, Malmö;
vid fortsättningsskola i, anslutning till träindustri: yrkesläraren G. A. Sjölund,. Kiruna ;’.’,.
vid fortsättningsskola’ i anslutning till
snickeri: snickarna S. Andersson, Hälsihg-bprg, J. L. Brännström, Över-Torneå, och J. W. Taavola, Över-Torneå;
vid fortsättningsskola i anslutning till beklädnadsyrke eller husligt arbete i vad angår fackritning: teckningslärarinnan Irma Huberta Sällfors, Hälsingfors;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår hushållsgöromål: lanthushållslärarinnorna Saga Margit Kristina Bergsten, Umeå, Anna Signe Elisabet Grann, Nässjö, Berta Amalia Östman, Uppsala, folk-skollärarinorna Erika Matilda Eriksson, Alsike, Helga Petronella Larsson, Herslöv, skol-kökslärarinnarr Ellen Ulrika Isakson, Boden, och småskollärarinnan Stina Vikner, Ljustorp.
Förkortning av undervisningstiden.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att under läsåret 1929-1930 undervisningstiden i tredje och fjärde klasserna vid Forsbodarne skola inom Ovansjö ’Skoldistrikt må inskränkas till 24 timmar i veckan, dock med erinran, att i fråga om uteslutning av ämnen gäller vad i punkt l av promulgationsbestämmelser-na till kungörelsen den 31 oktober 1919 angående undervisningsplan för rikets folkskolor ar stadgat.
Reglering av tjänster. For delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av dels manliga dels kvinnliga lärartjänster i gymnastik och idrott vid Göteborgs stads folkskolor och deras överbyggnader.
Avgång från skolan. K- m: t har medgivit, att Torsten Sigfrid Sandberg från Västervik, född den 5 januari 1917, och Thyra Frideborg Nilsson från Norra Åkarps församling, född den 12 januari 1917 - vilka vid slutet av vårterminen 1929 genomgått folkskolans sjätte klass och deltagit i vederbörlig avgångsprövning från folkskolan samt därvid ådagalagt for avgång erforderliga kunskaper - må, oaktat de icke uppnått härför stadgad ålder, befrias från vidare skolgång i folkskolan samt därifrån erhålla avgångsbetyg enligt § 47 mom. l folkskolestadgan.
- K. m: t har medgivit, att Erik Jonas Olofsson från Skaftö församling, född den 23 januari 1917 - som vid slutet av vårterminen 1929 genomgått folkskolans sjätte klass och deltagit i vederbörlig avgångsprövning från folkskolan samt därvid ådagalagt för a,vgång erforderliga kunskaper - må, oaktat han ej uppnått härför stadgad ålder, befrias från vidare skolgång i folkskolan och därifrån erhålla avgångsbetyg enligt § 47 mom. l folkskolestadgan.
Fortsättningsskolorna. K. m:t har medgivit, att statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor inom Solna skoldistrikt under läsåret 1927– 1928 må utgå utan hinder därav att sådant bidrag för de delar av kurserna, som pågått under ar 1927, icke sökts1 inom stadgad tid samt att i en avdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
