Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSK LlRAKETJDNING.
235
eller ett dittills ej befintligt utslag, sa äro ibland dessa symtom sa påfallande, att läraren utan vidare sänder barnet hem eller till läkaren. (Akuta sjukdomars förekomst i hemmet efterhöras.) Ibland äro dessa .symtom mindre påfallande. Läraren känner sig osäker och sänder barnet till läkaren. Ibland äro dessa symtom an lindrigare. Läraren placerar då for observation ett dylikt barn på en å två meters avstånd från de övriga. Ty smittfaran på detta avstånd ar praktiskt sett lika med noll.
Hur ytterligt tacksamt detta system ar kunna vi finna därav, att om läraren härvid hemsänder eller sänder till läkaren endast hälften eller till och med en tredjedel av de praktiskt sett smittsamma fallen, sa finns i regel bland denna halft eller tredjedel de svårare bland fallen, vilka lättast aggrmeras inom .hemmen bland de yngre syskonen och ofta återbördas till skolorna i farligare former, och vi hava vunnit en oberäkneligt stor hälsovinst för barden, för hemmen och for lärarna. Det hela ar gjort av läraren på tre å fyra minuter vid första timmens början.
En viktig sak ar, att läraren, när han under dessa minuter ser över sin klass, också härvid kastar en blick på detaljerna i barnens personliga snygghet. Denna viktiga punkt, som utnyttjats i en del skolor med synnerligen gott praktiskt resultat, tillhör emellertid en annan förslagspunkt.
II.
Jag övergår nu till förslagspunkt II. Denna ar, att barnen måste under sin skoltid få klart och systematiskt inmejslat i sina hjärnor vikten av vissa fundamentala snygghetslagar och hälso-lagar. Men ej nog härmed. Barnen måste också praktiskt undervisas i bestämda detaljer i dels sin egen personliga hygien och dels skolrummets hygien. Ty endast därigenom, att barnen i skolorna få lära och repetera dessa detaljer och därvid själva måste praktiskt utföra dem, endast därigenom få de dem småningom in i blodet, och endast därigenom komma de att verkligen tillämpa dem i hemmen, där de ju böra bliva de basta tänkbara propagandister för en förbättrad hemhygien.
Vi vinna sålunda genom denna miljon barn ett ovärderligt kraftigt inflytande på renligheten och’ hygienen i den halva miljon hem, till vilka de dagligen återvända. Barnen erhålla ju nu i folkskolorna praktisk undervisning i sömnad och slöjd. Vad hindrar att de få praktisk undervisning i personlig hygien och i skolrummets hygien.
Huru denna undervisning bor ordnas, kan ju praktiskt utprövas i några försöksklasser inom de olika skolorna och resultatet granskas av lärarkårerna. Om, för att taga ett exempel, i en klass på 30 barn 6 barn uttagas var fjärde till femte vecka till en veckas daglig praktisk undervisning under en halvtimma,
sa blir detta blott sex minuter dagligen per barn, och barnen erhålla sålunda var fjärde vecka en veckas träning i dessa snygghets- och hälsolagar.
Och om denna undervisning försiggår i klassrummet strax fore första timman, sa ligger intet ont däri, att genom denna praktiska undervisning klassrummet blir strålande rent såväl som barnen själva. Vid denna undervisning, där all dammtorkning skall ske fuktigt (med fuktiga dukar), upprives tydligen ej ens en bråkdel av det damm, som varje minut virvlas upp under barnens övriga vistelse i klassrummet.
Barnen, ej minst pojkarna, få ett intensivt intresse att skota sin kropp och få snygga, soliga och ,väl .utvädrade hem. Åtminstone torde det tili sa med alla de normala barnen.
Ett par sidor korta och koncisa hälsoregler böra avfattas for barnen, kortare, ju lägre klassen ar. Ävenså några korta hälsoråd till hemmen.
Den helt obetydligt ökade arbetstiden, för en del lärare, måste naturligtvis kompenseras genom vederbörlig minskning av övrig arbetstid, sa att lärarna kunna bliva verkligt nöjda.
Vid de truppförband, där jag tillämpade mina i sa många hänseenden likartade hälso åtgärder, visade sig officerare och underofficerare sa gott som undantagslöst såsom varma vänner till och befrämjar e av dessa åtgärder.
Och dock arbeta officerarna etc. med sin trupp i huvudsak utomhus.
Läraren däremot arbetar med sin skara helt och hållet inomhus.
Han insuper varje kbm. luft med dess rikliga föroreningar av damm och bakterier tillsammans med sina barn.
Läraren har sålunda ett ständigt och oerhört mycket större personligt hälso-intresse av att hans barn och skollokaler äro möjligast rena och smittfria.
Jag har även åt lärarnas - i synnerhet folkskollärarnas - hälsotillstånd ägnat ett 20-årigt träget studium, och de erfarenheter jag därunder gjort rörande de från barnen på lärare ovh l& rarinnvr överförda, och ofta sa lömskt verkande infektionerna göra, att jag ar på det livligaste övertygad om att lärarna måste bliva desto varmare vänner till val ordnade profylaktiska hälsovårdsåtgärder inom skolorna, ju mer de penetrera dessas innebörd.
Dessa två huvudmoment: ett tidigt systematiskt hemsändande av de påtagligt smittsamma barnen samt en noggrann renhållning av individernas hud, kläder och slemhinnor ävensom av kasernrummen (här = skolrummen), dessa två huvudmoment hava visat sig vara de två Mrande grundvillkoren för bevarandet av ett gott hälsotillstånd i lokaler, där många människor dagligen tätt samlas i samma rum.
III.
Förslagspunkt III berör åtgärder för förebyggande av de i epidemistadgans
§ 2 mom. l nämnda smittsjukdomarna m. fi. jämte tuberkulos. Dessa åtgärder lägga ej beslag på lärarnas eller barnens tid.
Jag vill här endast beröra tuberkulosen. De åtgärder j som utarbetats for armen, innefatta bland annat, att varje for tuberkulos misstänkt fall följes på den värnpliktiges hälsoregister med ofta upprepade vägningar och undersökningar.
För skolans del böra även hälsoregister föras. Dock böra dessa vara enkla och skolläkaren i minsta möjliga man belastas med skrivarbete. De vägningar av barnen, som böra f öretagas av lärarna vid varje termins början, kunna ofta avslöja misstänkta tuberkulosfall. De misstänkta barnen undersökas, och deras hem kontrolleras. En skolsköterska torde här kunna vara av stort gagn.
Vi äro emellertid här inne på en väsentlig punkt i bekämpandet av var na-tionaltuberkulos. Som ovan nämnts spelade just dessa 96 % smitt sjukdomsfall bevisligen for kasernernas del en ödesdiger roll vid lungtuberkulosfallens aktivering och spridning.
Att dessa samma 96 % luftvägssmittor i skolorna spela en allvarlig roll for tuberkulosfallens aktivering och spridning bland skolbarnen ligger i öppen dag. Barnaåldern ar ju känsligare an värnpliktsåldern för denna sjukdom. Och det gäller här två miljoner barn dagligen. Ergo ett systematiskt motarbetande av de svårare och mer påtagliga fallen bland dessa 96 % luftvägssmittor blir följaktligen samtidigt ett systematiskt och logiskt motarbetande av var nationaltuberkulos.
IV.
Förslagspunkt IV beror undervisningen av barnen rörande födans sammansättning: födan bör vara vitaminrik, och böra barnen få mat, som behöver tuggas, och icke blott sådan, som slevas ned med en sked. I detta dietkapitel såväl som i fråga om barnens Vägning m. m. har doktor Ljunggren gjort barnen stora tjänster. Han har härvid en stor del av Amerika som bundsförvant. Man ser i amerikanska skolor talrika mycket belysande bilder, fördömande kaffet och lovprisande mjölken. Doktor Ljunggrens vackra arbete, i synnerhet sista läsåret, känna vi alla. Genial som läkare och framstående som kirurg har han ansett, att Skolhygienen står över andra läkarintressen. Lyckligt vore, pm allt fler läkare finge samma uppfattning om Skolhygienen, som för närvarande torde vara den viktigaste läkarfrågan for vårt land, ja for alla nuvarande kulturländer.
V.
Förslagspunkt V omfattar undervisningen av barnen rörande förebyggandet av en del måg- och tarmsjukdomar. Detta kapitel har stor praktisk betydelse. Jag hinner ej ingå på detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
