Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 13
Den 23 mars firade Svenska skolmuseet med en särskilt för dagen anordnad utställning 20-årsminnet av sin tillblivelse. Museet började nämligen sin verksamhet den 23- mars 1908, varom den härför intresserade finner närmare upplysningar i Svensk Läraretidning nr 13 för sistnämnda ar.
I museets nya rymliga lokaler i Statens ämibetsverkshus vid Hantverkarga-tan samlades på utsatt tid ett stort antal av museistyrelsen inbjudna, sa många som lämpligen kunde rymmas. Bland de närvarande märktes chefen for ecklesiastikdepartementet statsrådet Almkvist, generaldirektör Bergqvist och ledamöter av skolöverstyrelsen, representanter för olika slag av skolor samt föreståndarna for skolmuseerna i Oslo, Hartvig Jahmen, oeh i Göteborg, seminarieläraren J. Ekström.
Utställningen öppnades med ett hälsningstal av museets föreståndare undervisningsrådet Hjalmar Berg.
Ur Berg erinrade därvid i korthet om museets utveckling ifrån dess anspråkslösa början, då det var inrymt i en liten trerumslägenhet vid Grevturegatan, tills nu och uppehöll sig särskilt vid utvecklingen under de senaste lem aren. Under denna tid hade samlingarna ökats från 4,154 nummer till 5,360 och antalet besök från 2,203 ar 19:22 till 2,758 ar 1927. Museets skolfilmavdelning ’förmedlade 500 ifilmförevis-ningar ar 1922, men ar 1927 hade antalet sådana förevisningar stigit till 1,900.
Sveriges allmänna folkskollärareförening ar museets huvudman, och denna förening har understött museet med årliga anslag. Dessutom hava årliga understöd tilldelats museet av staten, Stockholms stad samt Flick- och samskol-föreningen. Tal. framförde museistyrelsens tack till alla dessa.
Den nu anordnade utställningen utgjordes huvudsakligen av hjälpmedel ,för undervisning i hembygdskunskap under de tre ’första skolåren, delvis fjärde, samt alster av arbetsöv-ningar i samband därmed. Hjälpmedlen vore till stor del utförda av lärarinnor och lärjungar. Materialet hade samlats från ’folkskolor och flickskolor i Stockholm, Göteborg och Botkyrka församling. Levande växter från Stockholms folkskolors trädgårdar inginge även i utställningen. En särskild grupp för fortsatt hembygdsundervisning på högre skolstudium belysande utvecklingen av den stadsdel, i vilken Johannes folkskola ar belägen, hade samlats av överläkare Lindvall. Till den nu anordnade utställningen hörde även kartor, planscher, förbrukningsartiklar och litteratur, vilket allt lämnats av vederbörande förläggare.
Å centralstyrelsens för S. A. F. vägnar framförde överlärare E. Stålfelt ett tack till museets styrelse.
Tal. iframhölil därvid det utmärkta satt, på tdlket styrelsen handhaft museets angelägenheter, och hans tack formades1 slutligen till en varm hyllning for styrelsens ordförande och museets föreståndare hr Hjalmar Berg, som ända isedan museets tillkomst med hängivenhet och självuppoffring utan den ringaste ersättning på ett mönstergillt satt haft ^museets ledning, om hand.
Statsrådet Almfovist talade i egenskap av representant for det allmänna.
Museet hade börjat med små medel mcyi’ undergått en glädjande utveckling, sa att det i allt högre grad kunnat fylla sin uppgift att väcka intresse och giva ladning. Om det sistnämnda vittnade den nu anordnade utställningen, som i flera avseenden men särskilt i
fråga om hembygdsimdervisningen vore synnerligen lärorik och givande, i synnerhet s-om den icke vore begränsad till vissa skolformer utan avsåge alla slag av skolor. Även statsrådet framförde ett tack till styreisen och alla de vid museetg skötsel medverkande med hr Hjalmar Berg i spetsen, samt uttalade slutligen den förhoppningen, att den vackra utveckling, som kännetecknat museet oinder de gångna 20 aren. matte fortsätta även iför framtiden till gagn för vårt lands hela skolväsen.
Sedan hr Berg framfört sitt tack till alla de lärare oeh lärarinnor, som medverkat till åstadkommande av den nuvarande utställningen, togs denna av de närvarande i närmare betraktande. Huvuduppgiften for museet hade denna gång, såsom i det föregående omnämnts, varit att uppvisa vad som på hembygdsundervisningens område kan åstadkommas, då denna undervisning bedrives i enlighet med var tids krav. Utställningen med sitt rika förråd av barnteckningar, kartor med -beskrivningar, arbeten i sandlåda; i lera, i plastilina, i bast, i trä och läder m. m. utgjorde ett vältaligt vittnesbörd icke blott om lärares och lärarinnors varma intresse och nit för ämnet utan ock om deras förståelse for ämnets uppgift och deras insikt om hur det rätteligen skall bedrivas för att fylla denna uppgift. Får man döma av denna utställning, kan det sägas, att hembygdsundervisningen nu verkligen slagit igenom.
Man skulle velat önska, att icke blott alla landets lärare och lärarinnor utan ock föräldrarna till de barn, som undervisas i våra skolor, hade kunnat få tillfälle att besöka och studera denna utställning. Det skulle varit nyttigt icke minst for föräldrarna. For en del later det sig göra, ty utställningen står kvar ännu någon tid, o0h den ar kostnadsfritt öppen for allmänheten måndagar, onsdagar och fredagar kl. 6-8 e. m. samt torsdagar och lördagar kl. 11-12,30.
Av museets filmexpert, överläraren vid Matteus folkskola i Stockholm A. Lindberg, förevisades till slut två av museets undervisningsifilmer, den ena tagen från Skansen på Djurgården med dess djurliv och dess hänförande utsikter över omgivningarna, den andra vinande ett rörligt fågelliv på Norrström.
Om Ni vid läsningen av detta nummer finner detsamma innehålla något i ett eller annat avseende
värdefullt,
sa sKutte Ni göra Svensk Läraretidning en tjänst och gagna den fria lärarpres-sen om Ni ville
visa det
for de medlemmen w folk- etter små-sTcolkåren, som ännu ej äro prenumeranter.
Förbättrad skolhygien,
(Forts. fr. nr il.) Förslagspunkter I- X rörande Skolhygieniska åtgärder.
De praktiska erfarenheter, sam armékasernerna sålunda ha skänkt oss, föranleda osökt att uppställa följande tio förslagspunkter till hygieniska åtgärder i skolorna. De äro desamma, som jag för sex ar sedan insände till k. m: t, och jag har sedan dess ej haft skal att ändra dem. Av många skäl kan man helt naturligt ej vänta sig i skolorna en sådan minskning i fallens antal som ägde rum i kasernerna, men även om en relativt an «så obetydlig minskning av fallens antal skulle ernås, sa ligger huvudvikten ingalunda härå utan på en minskning av de sa rikliga möjligheterna till dessas aggravatitm, vilka nu okontrollerade och oförhindrade få fritt florera.
Den första förslagspunkten ar följande : De barn, som (förete symtom på akut halsfluss eller på akut febersjuk dom med påtagliga akuta smit t symtom från luftvägarna böra snarast hemsändas från skolan samt i en del fall, där sa kan ske, besiktigas av skolläkare, innan de återvända till skolan.
Jag vill ej upptaga tiden med detaljer, endast beröra en sådan. Vi se på tabell I, att 408 smittsjukdomsfall förekommo den sista höstterminen. Av dessa blevo endast 7 % undersökta av mig eller annan läkare, de övriga 93 % återvände till skolan utan att besiktigas av någon läkare.
Dessa 93 % tillhöra ett allmänt läroverk. I folkskolorna ar det emellertid ännu sämre ställt, ty där återvändar praktiskt sett alla dylika smittsjuka barn till skolorna utan att besiktigas av någon läkare.
I folkskolorna i Lund hava lärarna rätt att på morgnarna sanda till mig de barn, som förefalla dem misstänkta på grund av ovannämnda symtom, ävensom rätt att sända till mig de barn, som återvända till skolan efter genomgången misstänkt smittsjukdom. Detta har visat sig vara av stort värde. Att emellertid denna åtgärd ej kan bliva effektiv, utan att alla lärarna inse dess betydelse samt i samband med en del andra åtgärder, skall jag nedan påvisa.
Huru skall nu en lärare bete sig i denna punkt? Han kan ju ej skicka hem alla snuvor etc. Han bor hålla sig vid en praktisk gräns. Ar det då sa svårt för honom att finna denna praktiska gräns? Nej. Jag har sett lärare bliva mycket skickliga häri redan efter en kort tids övning. Läraren lär nämligen snart känna sin klass, barnens vanliga hy och vanliga utseende. Kommer nu ett barn på morgonen påfallande blekt, klagar över trötthet, huvudvärk, svettningar *på natten, kräkning eller över smärtor i lialsen eller företer en påfallande hosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
