Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (898.) 15 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
- Till poststationsförestundare i Jämtön, Nbtn,
har blifvit antagen folkskolläraren P.
Pettersson.
- Till riddare af Dannebrogen har utnämts
inspektören öfver döfstumskolorna i Sverige
kyrkoherden Johan Östberg.
- För Carlson-Boströmska
skolreformsmotionerna uttalades varma sympatier vid en
diskussion inom Stockholms köpmansklubb den l
dennes.
- Till läroböcker äro antagna Hans Larssons
svenska historia i Karlskoga och Persbergs
skolor och Fridtjuv Bergs geografi å
sistnämda ställe.
– En långvaga resande har i dagarna besökt
Fridhems folkhögskola i Svalöf, nämligen
föreståndaren för folkhögskolan i Mödravellir
på Island Stefan Stefansson.
- Slädparti anordnades den 9 dennes af ett
antal bland Norrköpings
folkskollärarepersonal till Styrestad, där folkskolläraren
Kundberg gästades, kaffe intogs samt sång och
musik utfördes.
- En svensk flagga, skänkt af enskilda
personer, öfverlämnades den 28 februari till
Sai-vis folkskola, Nbtn. Skolbarnen voro
inbjudna och trakterades på invigningsdagen, som
äfven var lärarinnans namnsdag.
- E n dryg afgift till skolväsendet erlade största
fyrkägaren i Frelluga skolrote, Bollnäs, vid
senaste uppbörden. Beloppet uppgick till
icke mindre än 1,060 kronor, beroende därpå,,
att en reparation å skolhuset höjt af gif ten till
85 öre pr fyrk.
- En dyrbar guldkedja öfverlämnades nyligen
till folkskolläraren Johan Andersson i
Håkantorp, Gustafs församling, på hans 50-årsdag
som ett erkännande från församlingsbornas
sida för 20-årig nitisk och hedrande
lärareverksamhet.
- Östergötlands småskollärarinnors
sjukhjälps-fören ing hade under 1898 i inkomster 648 och
i utgifter 360 kronor. Vid 1899 års början
utgjorde tillgångarna 5,158 kronor.
Medlemsantalet är 68. Detta enligt den nu afgifna
revisionsberättelsen.
- En elegant kaffeservis erhöll den 9 dennes
kantor A. J. Larsson i Söderviddinge, Mim.,
som minnesgåfva af Annelöfs sångförening,
hvars ledare han varit en längre tid. Kantor
Larsson är ordförande i Söderviddinge
kom-munalnämd och kommunalstämma.
- Det går framåt i Norrbotten. I Kåneå
i Norrbottens län hafva under det gångna
året 4 nya folkskolor inrättats., så att
församlingen nu har 5 folkskolor. A alla de
nyinrättade platserna äro nya skolkus uppförda.
Dessutom finnas i församlingen 15 småskolor
och mindre folkskolor.
- Ansökan om afsked från den l nästa juli
har ingifvits af föreståndaren för
folkhögskolan och landtmannaskolan i Uppsala län, fil.
d:r G. A. Magnusson, som bestridt
föreståndarebefattningen vid dessa skolor från deras
öppnande 1876 och 1895. Senaste landsting
medgaf d:r Magnusson rätt till pension efter
25 års tjänstgöring eller dessförinnan, om han
förr toge afsked.
- För Göteborgs deltagande i
Parisutställningen har utsetts en kommitté, som den 10
dennes hade konstituerande sammanträde.
Kommittén beslöt att fördela sig på fyra
afdelningar. Afdelningen för folkbildning består af
följande medlemmar: fröken Eva Rodhe, d:r
J. M. Ambrosius, dir G. O. Börjesson,
slöjdinspektören H. Hallen och ingeniören O. F.
Jacobson. Broschyrer skola utarbetas om de
olika institutioner, som å utställningen
komma att representeras.
- Ett privat seminarium med uppgift att
utbilda lärarinnor för familj och för flickskolans
lägre klasser kommer att med instundande,
hösttermin börja sin verksamhet i
hufvudstaden. För detta ändamål har ett bolag stiftats
af för saken intresserade personer:
kanslirådet Kastnian, föreståndaren för Beskowska
skolan d:r L. Lindroth, läroverkskollegan d:r
N. G. V. Lagerstedt, fröken Sofi Andersson,
fru Hedda Anderson, fröknarna Lilly
Engström, Helena Palmquist och Matilda Videgren.
- E n praktisk åtgärd har nyligen blifvit
vidtagen vid Trollhättans folkskolor. Barnen
hafva från post och telegraf erhållit hvardera
ett exemplar af de i hvardagslifvet oftast
använda blanketter, exempelvis för
postanvisningar, postförskott, uppsägning af
sparbanksmedel, tidningsprenumeration o. s. v. Under
lärarens ledning hafva de fått vederbörligen
ifylla dessa blanketter och hemtaga dem för
framtida användning, Nyttan af denna åtgärd
ligger i öppen dag, då man vet, huru svårt
många personer hafva att reda sig med dessa
enkla ärenden, i synnerhet på landet.
- Om barnens uppfostran enligt Pestalozzi hölls
vid Hernösandskretsens föräldramöte den 4
dennes föredrag af hr August Degerman.
Talaren gick ut ifrån och rörde sig
hufvudsakligen omkring följande punkter: Hemmet är
den första egentliga härden för all
uppfostran, eller såsom Pestalozzi själf uttrycker det:
»En kärleksfull ledning i hemmet är och
måste vara grunden för all sann uppiostran.
Modern är den första och rätta uppfostrarinna!!
i hemmet, eller såsom den store schweizaren
säger: »Barnets första undervisning skall
aldrig vara en hufvudets eller förståndets sak,
den skall alltid vara en hjärtats, en moderns
sak; den mänskliga undervisningen måste
länge förblifva en kvinnans, innan den
börjar blifva en mannens sak.»
- Hvilken biblisk historia är bäst, J. Bäckmans
eller Norlén-Lundgrens? var en fråga, som
lifligt debatterades vid Njurunda lärare- och
lärarinneförenings vintermöte den 8 dennes.
Prästerna och de äldre lärarne höllo i
allmänhet på Bäckmans; den yngre
läraregenerationen på Norlén-Lundgrens. Den senare
utmärkte sig genom bra återblickar, mera
bibliska och lättfattliga uttryck. Det finnes
endast en lärobok af denna bibliska historia,
men fem af Bäckmans, och den senare
införes icke mera i skolorna, under det den förra
vinner insteg på många ställen. Bäckmans
lofordades för psalmversarne, för sin korthet,
hvarigenom det är lätt för barnen att lära
sig deri fullständigt och väl. Vid anställd
omröstning fick Norlén-Lundgrens 11 och
Bäckmans 10 röster.
- Om lästiden i Halmstads folkskolor uppstod
vid extra kyrkostämma en liflig debatt. Tvänne
förslag stodo mot hvarandra: skolrådets om
läsning kl. 9 f. m. till 12 midd. samt 2-4 e.
m. utom lördagar, clå eftermiddagen skulle
vara fri, men förrniddagsundervisningen fortgå
till kl. 1; samt det reservationsvis af
folkskolläraren S. Sandqvist framlagda om läsning
kl. 8,15-11,45 f. in. samt 2-4 e. m. med
onsdags- och lördagseftermiddagar fria. För
att ej gifva anledning till den
missuppfattning att mindre godt förhållande skulle råda
mellan skolråd och lärare, afstod hr S. från
sitt förslag, ehuru flera talare förordade
detsamma från föräldrasynpunkt. Han
hemställde emellertid, att skolrådets förslag så måtte
jämkas, att läsningen äfven på lördagarne
slutade kl. 12. Utan votering biföll stämman
detta förslag.
- Tobaksbrukets öfverhandtagande bland barn
och ungdom var ett af diskussionsämnena vid
ett af Hernösandskretsen anordnadt
föräldramöte den 4 dennes. Inledaren, hr 1). T.
Granström, fäste särskildt åhörarnes
uppmärksamhet därpå, att orsaken till tobakens missbruk
bland barn vore att söka i den lätta
åtkomsten. Man borde därför ingå till skolrådet
med en anhållan om att detta måtte vidtaga
lämpliga åtgärder. En talare uppställde
såsom villkor för det ondas bekämpande, att
de äldre skulle först och främst lägga bort
allt tobaksbruk. Andra trodde, att denna väg
vore hopplös. Undervisning om tobakens gift,
om den ekonomiska förlust
tobaksförbrukaren gör, skulle medföra bästa resultat, om
den meddelades utan öfverdrifter. Alla
mötesdeltagarne voro ense om, att något borde
göras, och mötet beslöt att genom
protokollsutdrag i tidningarna delgifva stadens hand-
lande mötets åstundan, att cigarretter och
tobak hvarken genom köp eller på annat sätt
göras åtkomliga för minderåriga.
- Motsvarar folkskolans undervisning, sådan
den vanligen bedrifves, pedagogikens kraf på
kroppens och själens harmoniska utveckling?
lydde en af de frågor, som behandlades vid
Njurunda lärare- och lärarinneförenings möte
den 8 dennes. Det framhölls, att alla
själsförmögenheter skola allsidigt utvecklas, men
kroppen på samma gång ställas i harmoni
därmed. Det beror mycket på lärarens
individualitet, om kroppen och själen blifva
harmoniskt utvecklade. Stundom häuder det, att
barnen i stället för att lära sätta sig in i
innehållet af läxan få till uppgift att endast
kunna rabbla upp densamma.
Undervisningen blir allt för ensidigt anlagd på förståndets
och icke på själens utveckling. Detta beror ofta
på att läraren icke lägger in sin egen själ i
undervisningen. Kroppens utveckling blir
vanligen helt och hållet försummad.
Gymnastik står visserligen upptagen på papperet
men i verkligheten förekommer den ej. Tid
saknas, liksom lämpliga lokaler och behöflig
materiel. Gymnastiken blir därför icke af
någon betydelse, kroppen får icke den
utveckling, den behöfver, och »då kroppen icke är
frisk, kan själen icke heller vara frisk och
tvärtom».
WERIGES ALLMÄNNA
OfOLKSKOLLÄRAREFÖRENINGi
l Litteraturkommittén.
| Af »Pedagogiska skrifter» för 1898 hafva
j under innevarande år rekvirerats ganska
många, och nya rekvisitioner ingå allt jämt.
Godt hopp kan således finnas för att debet
och kredit för nämda är omsider skall gå
ihop.
Till upplysning för dein, soin ännu icke
förskaffat sig dessa skrifter men ärna att
göra det, ni å nämnas, att hela årgången
erhålles hos Litteratur kommittén, Lund, och
sändes fraktfritt till ett pris af 4 kr. 30
öre. Priset å de särskilda häftena är re-
I spektive l kr. 60 öre, 75 öre, 85 öre och
i l kr. 35 öre.
Lagstiftning i fråga om
sockenbibliotek.
Den af professor S. J. Boethius
väckta motionen om sockenbibliotek (se
denna tidning n:r 6!) afstyrktes af
lagutskottet på följande skäl:
Utskottet vill till en början såsom sin
åsikt framhålla, att af gällande
lagbestämmelser framgår, att frågor rörande de å
landsbygden inrättade s. k.
sockenbiblioteken skola behandlad på kommunalstämma.
Uti 7 § i förordningen om
kommunalstyrelse på landet föreskrifves nämligen, att
alla ärenden, som förut voro till
sockenstämmas handläggning hänvisade, äfvensom
de öfriga angelägenheter, hvilka kommunen
såsom sådan äger att vårda, skola till of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
