- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
173

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (898.) 15 mars 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 11

SVENSK LÄRARETIDNING.

173

Pedagogiska sällskapet i
Stockholm sammanträdde den 11 dennes å Nya
hushållsskolan. Enligt den föredragna
revisionsberättelsen för år 1898 hade
inkomsterna under året uppgått till 272 kr. och
utgifterna till 210 kr. Antalet
medlemmar utgör 272. Sedan ansvarsfrihet
beviljats, omvaldes till ordförande rektor S.
Almquist och till styrelseledamöter fröknarna
Lilly Engström, Anna Sandström och Maria
Aspman samt kollegan d:r N. Gr. V.
Lager-stedt, redaktionssekreteraren Gr. A. Aldén
och folkskolläraren Alex. Jonsson. Till
sammanträdesdagar bestämdes andra lördagen i
april, oktober och november.

Skolan och skönhetssinnet. Vid

Pedagogiska sällskapets sammanträde
härstädes den 11 dennes förekom till behandling
frågan: »Hvad kan skolan göra för
skönhetssinnets utveckling hos lärjungarna?»
Diskussionen inleddes af kand. Karl Laurin.

Mer och mer har man börjat inse, sade
tal:n, att skönhetssinnet bör uppodlas redan
hos skolornas ungdom. Men med undantag
möjligen af musiken värderas de sköna
konsterna ej som sig borde, och skolan ställer sig
afvisande mot Isonsten. Läroböckerna sky
färgrika, åskådliggörande bilder;
»Kulturhistorisk öfversikt» hoppar man öfver och
»Allmän odling> föraktas. Och dock borde dessa
saker beaktas vida mer än mycket annat,
som tager oskälig tid i anspråk.
Teckningsundervisningen borde mer utvecklas och
omhuldas. Promenader och utfärder borde
anordnas klassvis, därunder lärjungarne under
lärarens ledning kunde inhämta kunskap om
gamla och nya byggnader och byggnadsstilar.
Så kunde i Stockholm besök göras å slottet,
i Kiddarholmskyrkan och å Västerlånggatan,
som erbjuder så märkliga portaler. I flera
landsortsstäder, såsom Uppsala och Visby,
förelåge lika intressant åskådningsmateriel.

Obligatoriska museibesök vore en viktig
punkt i denna fråga, såsom det visat sig i
Hamburg. På Nationalmuseum kunde barnen
lära mycket, om saken toges förståndigt.
Historieundervisningen skulle få nytt lif, och
smaken upparbetas till fromma för industri,
handtverk ooh konst.

Skolorna borde smyckas konstnärligt.
Genom en för detta ändamål bildad förenings
sträfvan komma snart en del konstverk af
Carl Larsson, Liljefors och prins Eugen att
pryda skilda skolor i hufvudstaden. Sådana
konstverk böra hållas i starka, rena färger,
som ge lyftning åt det unga sinnet.

Ordföranden, rektor Almquist erkände
skolans synder i detta fall, men lärarne själfva
äga ej den säkerhet, som behöfs inför frågvisa
pojkar. Han hoppades dock, att lärarne skulle
allt mer intressera sig för saken.

En del talare instämde och påpekade
nödvändigheten af kurser för lärare. Man kunde
ha intresse för konst men sakna förmåga
att förstå den. Hvad beträffade
folkskolornas prydande med konstverk, spelade nog
ekonomien hindrande in.

Hr Fridtjuv Berg förordade feriekurser,
anordnade af Stockholms högskola på samma
sätt som universiteten i Uppsala och Lund
gjort. Konsten skulle då säkerligen också få
sin plats på kursprogrammet.

Bland talarne märktes dessutom
redaktionssekreteraren Gr. A. Aldén samt
fröknarna Gerda von Friesen, Rosalie Lindgren,
Matilda Videgren och Anna Danielson.

Från folkhögskolorna.
Elevförbunden hafva i dagarna på flera ställen haft

årsmöten. Den 4 dennes firade sålunda
Hvilans elevförbund en talrikt besökt fest.
Diskussion hölls om nu gällande
tjänste-j hjonsstadga och i hvilka hänseenden den
j bör ändras. D:r L. Holmström höll
föredrag öfver våra förfäders jordbruk, och
redogjordes härvid särskildt för enskiftets
betydelse. Domprosten P. Eklund talade om
den nordiska enhetstanken och kand. Sigurd
Hansson om den skandinaviska
enhetstankens historia. D:r Holmström erinrade om
den nyligen hädangångne professor Hjalmar
Nathorsts betydelse för det svenska
jordbruket och hans varma intresse för
folkhögskolan. Kand. E. Ingers tecknade
spridda drag ur finska folkhögskolans historia,
och fru Hedvig Holmström kompletterade
denna skildring med ett par små men
karakteristiska bidrag. En dikt för Finland
upplästes af författaren, kand. H. E.
Larsson, förut andre lärare å Hvilan, och så
sjöngs » Vårt Jan d ».

- Vid Örebro läns folkhögskoleförbunds
sammanträde den 4 dennes i Käfvesta hölls
föredrag af skriftställaren Emil Svensén om
de politiska omhvälfningarna i Kina.

- Uppsala läns folkhögskoleförening
hade samma dag möte. Docent Lönborg höll
föredrag om Kanaan fore Israels invandring.

-. Nordisk fest ägde den 11 dennes rum
vid Blekinge läns folkhögskola, som var
festligt smyckad med flaggor och grönt.
Minnestalet öfver de aflidna hölls af samskolans
i Ronneby föreståndare Athen.
Föreståndaren N. Helmstein talade om Topelius
och folkhögskolan; folkskolläraren Viberg
talade på vers om »Finlands klagan».
Diskussioner, solosånger och körer omväxlade med
talrika deklamationer. Elevförbundet hade
samma dag årsmöte, hvarvid förekom
diskussion om unga landtmäns uppfostran.

- Nordisk fest firades den 4 dennes
vid folkhögskolan på Tjörn. Skolans
föreståndare talade för fäderneslandet, andre
läraren Gr. Löfgren framsade Malmströms
dikt »Fosterlandet», och professor O. E.
Lindberg i Göteborg ristade minnesrunor
öfver förra året hädangångna
upplysningskämpar såsom Abrahamson, Topelius m. fl.
En vacker gymnastikuppvisning ägde på
aftonen rum inför de talrika festdeltagarne.

Småskollärarinnorna böra vara
med. Till skolrådsordförandena inom
Södermanland har styrelsen för Södermanlands
lärarekårs sjukhjälpsförening utsändt ett
upprop, i hvilket den påpekar, att föreningens
medlemmar öfvervägande tillhöra folkskolans
personal. Småskollärarinnorna, som i
händelse af sjukdom äro i långt större behof
af hjälp än folkskolans lärarepersonal, enär
de stå utan allt understöd från statens sida,
hafva däremot ej allmänt ingått i föreningen.

Styrelsen anhåller nu om
skolrådsordförandenas bistånd att bland
småskollärarinnorna göra föreningen och dess mål kända
och behjärtade. Då den årliga afgiften,
ehuru i och för sig ringa, dock faller sig
betungande för personer med så små inkomster
som småskollärarinnorna, framställer
styrelsen dessutom den anhållan, att ordförandena
måtte inför skolråden föredraga ett förslag,
att årsafgifterna måtte helt eller delvis be-

talas af kommunerna. Då dessa ofta
räddande träda emellan vid ifrågavarande
lärarinnors iråkade sjukdom, torde det rent af
vara ekonomiskt fördelaktigt för
församlingarna att lämna åtminstone något bidrag till
sina lärarinnors afgifter inom föreningen.
Också finnas redan exempel på
församlingar, som så handla.

Ansökan om inträde göres hos
föreningens ordförande, folkskolläraren P.
Lagerblad i Tumba.

Sjukhjälpsföreningen för Lunds
stifts lärare och lärarinnor. Denna

förenings räkenskaper för 1898 äro i dagarna
granskade af därtill utsedda revisorer. I
sammandrag té de sig sålunda:

Debet.

Behållning från 1897.................. 606: 38

Årsafgifter................................. 450: 50

Böter -............"....................... 3: -

Inträdes- och reservafgifter ......... 2: 50

Räntor........................... –........ 22: 41

Statens förvaltningsbidrag - -....... 106: 50

Kronor 1,191: 29
Kredit.

Sjukhjälp till 5 personer_____....... 289: 87

Begrafningshjälp........................ 100: -

Annonser och diverse utgifter ___ 24: 57

Behållning till 1899............_____ 776: 85

Kronor 1,191: 29

Enär revisorerna funnit räkenskaperna
riktiga, föreslå de, att styrelsen beviljas full
och tacksam ansvarsfrihet för 1898.

Tjänsters tillsättning.

VALDE. Till klockare och organist i
Linde: A. Jobs i Leksand.

- Till folkskollärare, klockare och organist
i Hofsta, Öreb.: vik. därstädes Å. D. Larsson.

- Till folkskollärare, klockare och organist
i Fryeled, Jönk.: A. G. Lönqvist i Ingatorp.

- Till folkskollärare, klockare och organist
i Hvarf-Styra, Östg.: vik. därstädes J. E.
Larsson med 2,632 röster. (C. Öfverberg i
Vårdnäs erhöll 1,447 röster.)

- Till lärare vid Karlsviks folkskola,
Luleå: P. Hallborg i Guldsmedshyttan.

- Till folkskollärarinna i Uppsala: e. o.
lärarinnan därstädes Emmy Linnarsson. (5
sökande.)

- Till folkskollärarinnor i Västerås: Emma
Fröman och Hulda Bohman.

- Till folkskollärarinnor i Strömstajl: Anna
Lenberg och Tyra Johansson.

- Till folkskollärarinna i Karlskoga,, Öreb. :
vik. därstädes Lovisa Pettersson (enhälligt).

- Till lärarinna vid Lomfors folkskola, Los,
Gflb.: Ester Halfvarsson i Hamra.

- Till vik. lärare vid Brårums folkskola,
Ringarum, Östg.: K. E. Johansson i Grebo.

- Till vik. lärarinna vid Persbergs
folkskola, Färnebo, Vrml.: fru Helena Strandman
därstädes.

- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Los, Gflb.: Maria Maurd i Hallsberg,

- Till småskollärarinna i Brämhult, Älfsb.:
Emma Pettersson i Torpa. (9 sökande.)

- Till småskollärarinnor i Sunne, Vrml.:
Kristina Bengtsson och Maria Andersson.

- Till vik. småskollärarinna i Hisinge, Ö^tg.:
Susanna Ljungqvist i Norrköping.

Kar/stads stifts sjette allmänna
folkskolläraremöte hålles i Åmål den 11 och 12
nästkommande juli.

- Till vice ordförande i Hallsbergs
kyrko-och skolråd är vald folkskolläraren C. E.
Pettersson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free