Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (506.) 9 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÅEARETIDNINa
385
Samverkan.
Äfven i Karlskrona stadsförsamling
hållas - liksom i Helsingborg - möten
mellan lärarepersonalen och skolrådet
för behandling af skolfrågor. Initiativet
härtill har tagits af vice ordföranden i
skolrådet. Lärarnes önskningar och
uttalanden hafva i de flesta fall blifvit
följda af skolrådet, skrifves till denna
tidning. Inom Amiralitetsförsamlingen
förekomma däremot inga dylika möten.
Kristendomsundervisningens
reformerande
i våra skolor, så högre som lägre, ligger
som bekant pastor primarius Fr. Fehr
varmt om hjärtat. I måndags hade han
ånyo tillfälle att visa detta. För
Södermalms högre allmänna läroverk invigdes
då en ny ståtlig byggnad, och i egenskap
af skolans inspektör höll d:r Fehr
invigningstalet. Detta handlade om
kristendomsundervisningen i våra skolor, och
angreps däri särskildt det nuvarande
dog-matiserandet, genom hvilket ungdomen
får en skef föreställning om kristendomen
själf. Ett utförligare referat af föredraget
skall inflyta i nästa nummer.
Sjette nordiska skolmötets
inkomster OCh utgifter ställde sig på
följande sätt:
Inkomster.
Statens bidrag .......____".............. 12,000: -
Bidrag från Köpenhamns kommun 3,000: -
5,043 medlemsafgifter ä 5 kr....... 25,215: -
Diverse inkomster...............,..... 488: 05
Summa kr. 40,703: 05
Utgifter.
Mötets byrå .....-...................... 4,737: 66
Tryckningskostnader, mötesmärken
m. m..................................... 5,649: 35
Utgifter för mötets öppnande,
lokaler, referenter m. m................ 1,963: 01
Utflykterna till Roskilde, Hilleröd och
Skodsborg, festen i Rosenborgs
Have m. m............................ 25,273: 11
Bokutställningen........................ 608: 73
Diverse utgifter...........,............... 750: 40
Öfverskott (till mötesberättelsen) ... 1,720: 79
Summa kr. 40,703: 05
Det är, som synes, ingen liten affär att
anordna ett nordiskt skolmöte.
Katalog öfver Pedagogiska
biblioteket härstädes har nu börjat utgifvas
från trycket. I dagarna har utkommit
katalogens första häfte, omfattande den
viktigaste afdelningen af biblioteket, nämligen
arbeten rörande uppfostrings- oeh
undervisningsväsen. Dessa arbeten äro fördelade
på följ ande afdelningar:
a) Tidskrifter, mötesberättelser o. d. (3 sidor.)
b) Encyklopedier och samlingsverk. (Q1J2 s.)
c) Uppfostran och undervisning i allmänhet.
(11 ’/2 S.)
d) Undervisningen i enskilda ämnen. (9 un-
derafdelningar, 7 s.)
e) Skolhygien, skolmateriel, skolbyggnader.
(l’fe s.)
f) Uppfostrans och undervisningens historia.
2’/2 S.)
g) Enskilda länders undervisningsväsende. (15
underafdelningar, sammanlagdt 26 sidor,
däraf Sverige med sina olika skolformer 9’/2S.)
] Den redigt uppställda katalogen, som
upptager 58 oktavsidor, bör blifva till stort
gagn ej blott för dem, som besöka
Pedagogiska biblioteket härstädes, utan äfven
för andra, som vilja taga kännedom om,
hvad som på detta område utkommit från
trycket.
Den nordiska folkhögskolan.
Under denna rubrik har i dagarna utkommit
från trycket berättelse om nordiska
folkhögskolemötet å Hvilan i augusti 1890.
Berättelsen är enligt mötets uppdrag utgifven
af Herman Odhner och kostar i
bokhandeln l kr. 50 öre. För de särdeles
intressanta förhandlingar, som utmärkte detta
möte, lämnas i föreliggande berättelse en
ganska fullständig redogörelse. Särskildt
erinra vi om professor S. Ribbings
föredrag om »demokrati, folkbildning och
folkhögskola», d:r Svenséns föredrag om
»geografiska eröfringar», kand. måg. Poul la
Gours föredrag om »historisk behandling
af naturvidenskabelige undervisningsfag»
samt diskussionen om, i hvilken riktning
folkhögskolan bör utvecklas.
För alla vänner af den nordiska
folkhögskolan och hennes verksamhet
erbjuder berättelsen mycket af intresse. För
deltagarna i mötet bör det 144 sidor digra
häftet blifva en kär påminnelse om de
angenäma dagarna å Hvilan i slutet af
augusti 1890.
Ur skrifkonstens historia.
Öfverläraren vid Tekniska skolan i Stockholm
Filip Holmqvist, hvilken gjort omfattande
studier i skrifkonstens historia och
samlat en mängd både in- och utländska
skrif-metoder och förskrifter från föregående
århundraden, har å ett större blad låtit
afteckna några intressanta profbitar från
åren 1594, 1694 och 1714, hvilka utvisa
både att den kalligrafiska konsten då stod
på en mycket hög ståndpunkt, och att
man tänkte sig bestämda skrifmetoder med
en viss ^enkelhet och- likhet i
grundformerna. Bladet, som för närvarande är
utgifvet i endast några få exemplar, torde
framledes blifva allmännare tillgängligt i
samband med något arbete om
skrifkonsten.
Slöjdskolas anordnande i förening
med folkskola. Vid fjärde skånska
slöjdläraremötet i Önnestad den 28 augusti
förekom, skrifves till Svensk Läraretidning,
en fyra timmars lång diskussion öfver
frågan: »Hvad är att iakttaga vid slöjdskolas
anordnande i förening med folkskolan
angående a) barnens lämpligaste antal och
ålder, b) slöjdsalens storlek och anordning,
c) lämpligaste slöjdtid, d) förfarandet med
de i slöjdskolan förfärdigade alstren?»
I diskussionen, som inleddes af
skolläraren S. J. Löfdahl i Kvidinge, deltogo
hrr H. Lövdal i Riseberga, J. M. Hansson
i Lärkesholm, P. Persson i Ripa, K.
Holmqvist i Billinge, P. A. Linderberg i Ättarp,
G. Lindskog i Hessleholm, P. Ekström i
Häckeberga, P. Ziedeen i Magiehem, T.
V. T. Bolinder i Önnestad, A. Ekström i
Gumlösa, F. Olander i Trelleborg, N. P.
Frostensson i Vanneberga och N. P.
Lindahl i Araslöf.
Beträffande slöjdskoleelevernas antal
ansågs 10 å 15 vara lagom. Några talare
ansågo, att med tillhjälp af bislöjderna
(borstbinderi, träsnideri, korgflätning och
bokbinderi) kunde ett 20-tal på en gång
undervisas. Icke åldern utan
klassindelningen i folkskolan borde vara det
bestämmande vid barnens intagning i slöjdskolan.
Endast undantagsvis borde barn från andra
klassen intagas.
l fråga om slöjdsalens storlek och
anordning anfördes, att en rymlig och väl
ordnad lokal vore för slöjdens framgång
af stor vikt; dock toge man hellre det
lilla än intet. För 12 slöjdbänkar och l
svarfstol kunde en lokal af 21 fots längd
och 17 fots bredd anses någorlunda
tillräcklig. Bänkarna borde ställas
med.gaf-veln mot fönstren, och utrymmet mellan
bänkraderna användas af bislöjdernas
utöfvare.
Flertalet talare ville förlägga slöjdtiden
till onsdagar och lördagar - en förmid-
| dags- och två eftermiddagstimmar. Två
talare förordade en timmes slöjd hvarje
dag.
Beträffande slutligen de förfärdigade
alstren uttalade flertalet den meningen, att
barnen borde få behålla dessa, enär
slöjden därigenom blefve mera känd i
hemmen och endast på detta sätt kunde blifva
fullt pedagogisk.
Enär det ansågs, att på dessa frågor ej
kunde eller borde gifvas någon bestämd
regel, fick diskussionen utgöra svaret.
Åskådningsundervisningen i
småskolan. Vid diskussionsföreningens
senaste sammanträde på Nääs behandlades,
enligt hvad skrifves till Läraretidningen,
följande fråga: Hvilken betydelse har
åskådningsundervisningen i småskolan?
Öfverläggningen inleddes af hr N. Sjögren i
Landskrona, hvarefter uppstod en liflig
diskussion. Slutligen enades man om
följande resolution:
Diskussionsföreningen anser, att
åskådningsundervisningen är ett af småskolans allra
viktigaste läroämnen, enär det:
1) bildar en naturlig öfvergång från barnets
mera fria lif i hemmet till dess mera
ansträngande arbete i skolan,
2) mera än något annat ämne utvecklar
barnens förmåga att uttrycka sig, deras inbill- j
ningskraft och förstånd,
3) bildar ett ej oviktigt underlag för
åtskilliga af de profana ämnena i folkskolan, och
4) då material till densamma hämtas från
naturen, öppnas barnens blick för naturens
storhet och därigenom tilltalar känslan.
Och vill diskussionsföreningen på grund af
dessa skäl uttala önskvärdheten af, att
densamma mera än hittills varit fallet måtte
förekomma i våra småskolor.
Kalmar stifts tionde
folkskolläraremöte hölls i Borgholm sistlidne onsdag
och torsdag. Det räknade omkring 130
deltagare, däribland 6 präster. Efter
predikan i stadens kyrka samlades deltagarna
i soeietetssalen, där de hälsades välkomna
af bestyreisens ordförande kyrkoherden J.
M. Lindstedt.
Till mötets ordförande valdes
kyrkoherden /. M. Lindstedt, till vice ordförande
skolläraren E. A. Bergström i Borgholm
och till sekreterare skollärarne F. A. Hå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
