Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (506.) 9 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URAfflDNIM
N:r38
icke kunna hafva hemortsrätt i folkskolan,
upptäckes här näppeligen någon enda.
Förutom sångerna hafva i boken n:r l
blifvit upptagna 45 valda enstämmiga
psalmer och därjämte tonträffningsöfningar,
takt- och nyanseringsöfningar, förklaring
öfver tecken och uttryck, som användas
i musik och sång, samt plan för
sångundervisningen.
Anmälaren anser, att psalmerna bort hafva
plats äfven i boken n:r 2, hvilken ju är
den för barnen närmast afsedda, då
därmed hade följt den fördelen, att
lärjungarna kunnat vid psalmsången tillämpa
förut inhämtad notkännedom i stället för
att blott och bart anlita gehöret. Den
höjning i pris (för ett ark), som häraf
uppkommit, hade mera än uppvägts af ökadt
gagn. Ständig uppskrifning å svarta
taflan af såväl öfningsstycken som koraler
kan med den knappa tid, som i folkskolan
är sången tilldelad, icke medhinnas.
»Öfningarna», öfver 200 till antalet,
äro både ur pedagogisk och musikalisk
synpunkt af stort intresse. Särskildt här hade
varit frestande, om icke redaktionen
föreskri fvit korthet, att söka utförligt redogöra
för den lärogång förf:n uppställt och
hvilken genomgående röjer den erfarne
skolmannen. Antydningsvis äro nu endast att
nämna de goda öfvergångarna från lättare
till svårare tonarter och indelningar m. m.;
de ständiga repetitionerna; länken mellan
en- och tvåstämmiga sånger (canons);
kombinationen af not-, solfa- och
chevésyste-men samt förekomsten af folkmelodier m.
fi. tilltalande tonstycken (utan text) inuti
och såsom sammanfattning af öfningarna.
Den sistnämda anordningen är synnerligt
beaktansvärd, då därigenom motväges det
i barnens (kanske äfven lärarens) tycke
ofta tröttande och enformiga vid innötandet
af sångens elementer.
Efter en öfverskådlig och praktisk
gruppering af taktarter, förteckningar,
intervaller o. s. v. gifves i »plan för
sångundervisningen» uppgift å de till hvarje
årsklass och tonart hörande sångerna,
psalmerna och öfningarna och den metodiska
ordning, i hvilken dessa böra ingå.
Därjämte förekomma en hel del goda vinkar
i fråga om textutUl och tonbildning, hvaråt
omsorg bör ägnas redan på skolans första
stadier, äfvensom rörande taktmarkering,
för hvilken ett annat tillvägagångssätt än
det vanliga slåendet i luften
rekommenderas. Sist följer en resumé öfver
sångundervisningens mål.
Vid genomgåendet af bokens särskilda
afdelningar stöter man visserligen på en
och annan detalj, där meningarna kunna
vara delade, men på det hela taget och
allra helst vid jämförelse med åtskilliga
äldre, icke sällan alldeles planlöst
hopkomna sångsamlingar finner man så
obestridliga och framträdande förtjänster hos
«Barnens sångbok», att hon med skäl kan
förordas till allmänt skolbruk.
Boken har erhållit en god utstyrsel med
afseende på stilar, papper och öfrigt
dithörande. Priset, för den större upplagan
75 öre, för den mindre 50 öre, är
ovanligt billigt. Gottfrid Gisslow.
FÖR DAGEN.
Skolväsendet på landsbygden.
2.
Olämpliga, obehöfliga och mindre viktiga
bestämmelser.
De oss tillställda reglementena sakna
icke heller föreskrifter, som antingen äro
helt och hållet betydelselösa eller också
alldeles omotiverade, ja t. o. m. olagliga
och hvilka sålunda saklöst kunnat
utelämnas. Några exempel på dylika
bestämmelser skola här anföras.
Såsom olagliga eller åtminstone mycket
godtyckliga torde följande bestämmelser
få anses:
Undervisningen fortgår 5 dagar i veckan, 6
timmar om dagen, hvaraf fyra timmar på f. m.
och två på e. m.
Denna bestämmelse står åtminstone i
strid med normalplanen, som förordar
middagsrast efter tredje timmens slut.
Vidare heter det i samma och ett
annat reglemente:
I folkskolans dagliga lärotid må ej tiden för
gymnastiska och militära öfningar inberäknas.
Folkskolestadgan föreskrifver dock,
»att den dagliga lärotiden ej utsträckes
i folkskola öfver sex och i småskola öfver
fem timmar»; och normalplanen föreslår,
att den tid, som ägnas åt
gymnastiköf-ningarna, skall tagas från eftermiddagens
lärotimmar, af hvilka den sista
inskränkes till 45 minuter.
I ett reglemente heter det:
Skolrådet utgöres utom af pastor och de
tvänne kyrkovärdarna, som äro själfskrifna
ledamöter (de senare så länge församlingen har
gemensamt kyrko- och skolråd) af sju andra
medlemmar.
Förordningen om kyrkostämma och
skolråd m. m. talar emellertid ej om
annan själfskrifvenhet inom skolrådet än
ordförandens.
Ett annat reglemente stadgar sex
månaders uppsägning för ordinarie lärare,
som vill från tjänsten afgå, under
förmenande att läraren enligt folkskolestadgans
§ 30 är skyldig att iakttaga denna
uppsägningstid. Nämda § stadgar
emellertid, som bekant, endast att ordinarie
folkskollärare, som vill afgå från sin tjänst,
skall därom »i god tid» göra skriftlig
anmälan hos distriktets skolråd.
Inom samma skoldistrikt åligger det
också lärarepersonalen att själf bekosta
»mindre tillfälliga lagningar» å sin bostad.
Såsom exempel på andra mer eller
mindre egendomliga bestämmelser må
anföras:
Lärokurserna äro:
a) i Småskolan: - - - - - - - -
Räkning: L Penningeräkning (!)–––––- -
b) i Folkskolan: - - - - - - - -
Historia:––––––– hufvudsakligen medels
läsning i läseboken;
Naturkunnighet: ––––––hufvudsakligen
medels läsning i läseboken.
Betyg affattas på vanligt samtalsspråk (?) och
man må ej söka att värdera (!) eller klassificera
lärjungen, utan att karaktärisera honom. Fixa
rubriker användas ej; endast uppförande
förekommer alltid och i årsbetygen framsteg samt
i afgångsbetyg i dess ställe (?) insikter och far-
digheter, Flit förekommer ock ständigt i af-
gångsbetygen på grund af folkskolestadgans
föreskrift, men flit i årsbetygen endast då
läraren har en bestämd öfvertygelse om, hvad
lärjungen i detta fall går för. Rubriken
hållning förekommer i allmänhet. Hållning
uttrycker det af ett barns beteende i skolan, som
är för ytligt att komma under rubriken
uppförande (!): dess sätt att sitta, att svara på
frågor m. m. Det är icke alls detsamma som
uppmärksamhet, ty dålig hållning och intensivt
intresse kunna mycket väl förenas (?). Nya
rubriker införas otvunget: t. ex.
uppmärksamhet, ordning, intresse, men endast då det är
fråga om en lärjunge, som just inom dessa
områden på något sätt utmärkt sig. (!)
Lärare åliger:
att–––––––-på förhand bereda sig på
det, som hvarje timme skall genomgås, så att
han icke till men för undervisning och tukt
behöfver allt för mycket anlita läroboken.
Ur ett annat reglemente:
Allmänt lof gifves skärtorsdagen och
midsommaraftonen ; dessutom »torgdagarna» vid S ,
hvilka dock, liksom »potatislofvets» dagar
igenläsas å de lediga lördagarna eller å andra tider.
Ett annat reglemente stadgar:
Arbetet i skolan börjas hvarje dag med bön
och sång. Vid dessa morgon- och aftonböner
bör helst något af de lutherska böneformulären
användas. Bön hålles för konung och
fosterland åtminstone vid endera af de nämda
bönestunderna. Bönerna »Fader vår» och
»välsignelsen» må läsas utan förändring af den form,
under hvilken de äro intagna i
normalupplagan af katekesutvecklingen.
Enligt ett annat reglemente åligger det
läraren att »tillhålla barnen att
åtminstone den varma årstiden besöka kyrkan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
