Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljudsform till trivas. Jfr W.
Cederschiöld Spr. o. st. 16: 248.
[triakel, sv. dial., lakrits, se under
teriak.]
triangel, förr även: treangel t. ex.
Rydelius = ty. osv., av lat. triangulum,
av tri-, tre (se d. o.), o. angulus, hörn,
vinkel, möjl. besl. med ängel l
(metkrok), som dock är ett inhemskt germ.
ord o. närmast hör samman med lat.
uncus, hake m. m.
tribun, upphöjd plats, talarstol =
ty. tribune, f ra. tribune, av ital. tribuna,
av lat. tribunal, (upphöjt) domarsäte
(varav tribunal), till tribunus, tribun,
benämning på flera olika slag av
romerska ämbetsmän, urspr. =
föreståndare för en av de tre romerska
stammarna el. tribus (väl egentl.: tredjedel,
sedan: stadskvarter, till ti i-, tre, i t. ex.
trivial, o. roten i bo; se bo 2). Lat.
tribunus är bildat med samma n-avledn.
som lat. dominus, herre (se domino),
patrönus (se patron), fsv. drötin (se
drott) osv. Jfr följ.
tribut = y. fsv. = m l ty. tribut, ty.
tribut, av lat. tributum, avgift till det
allmänna, skatt, kontribution,
substantiv, part. pf. pass. n. till tribuere, utdela,
dela, avledn. av tribus (se föreg.). Jfr
distribuera.
1. trick, knep, 1903 (i fotbollsspel),
sedermera vanligt även i andra anv. =
ty., från eng. trick, list o. d., till ffra.
triquer, bedraga, biform till tricher (även
i nfra.), av okänt ursprung: härledningen
från mlty., ty. dial. trecken, draga, är
av ljudhistoriska o. även semasiologiska
skäl oantaglig; knappast äger heller
samband rum med lat. tricce, ränker, lappri,
vartill bl. a. intrigera.
2. trick, i t. ex. preferens o. vist
varje taget stick över sex, Almquist Ar.
May 1838: ’få tricken’ = ty.; egentl,
samma ord som föreg.
trift, Armeria, gräsnejlika, Retzius
1806 osv., från eng. thrift, samma ord
som eng. thrifl, vacker växt, lycka,
trevnad m. m., av meng. prift, från isl. prift,
vbalabstr. på ie. -Ii till trivas.
Namnet har tydl. inkommit från eng. såsom
beteckning för en som prydnadsväxt
odlad rarietet; jfr engelskt gräs J838 m. m.
trikin, 1860-t. = ty. trichine, av
engelsmannen R. Owen år 1835 beskriven
under benämningen Trichina spiralis;
bildat av grek. thrix (genit. trikhos) f.,
hår, alltså egentl.: hårdjur.
trikolor(en), den franska fanan (l 789),
av fra. tricolore, urspr, lärd bildning av
lat. tri-, tre, o. color, färg (se kulör);
efter de tre färgerna blått, vitt o. rött,
av vilka vitt var kungahusets o. blått
o. rött staden Paris’ färger.
trikå, Dagl. Alleh. 1824, av fra.
tri-cot; av ovisst ursprung.
1. trilla, vb, L. Petri (om
bloddroppar), P. Svart 1558 (om tårar),
Hildebrand 1654 i träns, anv., Columbus
Ordesk.; i dial. såsom intr. även ipf.
trall, så också Sehlstedt m. fl. = no.
trilla, da. trille, meng. trillen (eng.
dial. trill, jfr Björkman Scand. loanw.
s. 256). Enl. somliga möjl. av germ.
*trlzl-, grammatisk växelform till det
f. ö. dunkla mlty. triseln, rulla (jfr
under trissa). Snarare dock imitativt,
liksom eng. troll, rulla (se tralla 2).
- Härtill: sbst. trilla, lätt vagn =
no. ds., även: skottkärra. Jfr trillvagn
C. F. Dahlgren. - Om ä. nsv. vb. trillra
se tillra.
2. trilla, sbst, i sht dial., trissa, jfr
sv. dial. trill, växelhjul i kvarn,
vävbom, motsv. no. trill n., da. Irille; ej
identiskt med det under trilla l
omnämnda sbst., utan lån från Ity. trille,
trile, rund skiva, av ovisst ursprung.
3. trilla, sbst., lätt vagn, se trilla l
slutet.
trilobit, en utdöd djurgrupp, vanl.
förd till kräftdjuren, Dalman 1822 =
ty. = fra., eng. trilobile, till grek. fri-,
tre, o. löbos, flik (av öra, lever m. m.);
efter de tre partier i vilka ryggskalet
är delat medelst två längsgående fåror.
Med avs. på bildningen se S3^enit.
trilsk, i litter. först under 1800-t:s
senare hälft, av Dalin 1853 betecknat
som dialekt; Z-former uppträda dock
enstaka under 15- o. 1600-t: trälsk
1527, tre(e)lsk 1596, Schroderus 1635,
Växiö domkap. 1675, men knappast
sedermera under 1700-t; i ska. dial. även
entrilsk. Ombildning av tredsk (t. ex.
Sv. Hof jämte tresk), ä. nsv. treezk, träzk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
