Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ombildning (efter þvæggia, tvegge) av
þriggia = isl. þriggja, av urnord. *þrijjō,
motsvar. got. þrijē, fhty. drî(er)o (ty.
dreier), ags. þréora osv.; genit. av tre;
se f. ö. tveggehanda.
tren, trin, sv. dial. (Norrl. o. Skå.)
o. ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers. (2
Sam. 6: 13), fsv. trin (thren, thriin) =
ä. da. tren (da. trin); vbalsbst. till sv.
dial. trena, trina, gå med avmätta steg,
trampa, fsv. trina, stiga, gå, da. trine.
Ett av de många ord för ’träda, trampa’
o. d., som i germ. börja med tr-
(därjämte även flera på þr-), varom närmare
under tråda.
trenne, fsv. þrænne (även: -a-, -i-)
= isl. þrennir (plur. till þrennr, þrinnr,
tredubbel), da. trende, former med o.
utan ɑ-omljud, av germ. stammen
*þriz-n-= ie. *tris-n- i lat. terni, tre i sänder
m. m. (se tern), en n-utvidgning av
ie. *tris, tre gånger, i sanskr. tris, grek.
trís, lat. ter, ävensom första delen i det
f. ö. formellt o. etymologiskt oklara o.
flertydiga fsv. trisvar, trysvar, trösvar,
tre gånger, trefallt = isl. þrisvar,
þrysvar, fda. thryswer, motsv. fhty. driror.
trepanera, genomborra huvudskålen,
av fra. trépaner, till trépan, borr, av
grek. trýpanon, borr, till trȳpãn, borra
(till en rot trūp, avlägset besl. med de
under durk 2 anförda orden).
[tresk, sv. dial., klok, se under det
obesl. trilsk slutet.]
tress, se träss.
trettio, y. fsv. thrætīo, ombildning
av ä. fsv. þrætighi = isl. þrír tigir o.
þrjátigi (egentl, ackus.), fda. thretiuge,
da. tredive, got. *þreis tigjus, ty. dreissig,
eng. thirty osv.; av tre o. germ. *teʒu-,
tiotal = ie. *dekmt (se f. ö. t. ex.
femtio o. under tjog).
tretton, fsv. þrættan (m. fl. former),
motsv. isl. prettdn, da. tretten, ty.
drei-zehn, eng. thirteen osv.; ej belagt i got.;
av tre o. germ. *tehun (== tio) el. (i
de nord. spr.) enl. somliga, säkerl. med
orätt, en avljudsform härtill *tcéh-; se
f. ö. under tio, femton o. följ. - Betr.
-U- i nord. spr. se v. Friesen Rökst. s»
145 (med litter.).
Trettondagen, fsv. prcettandi dagher
(iula), dvs. den trettonde dagen från
Jul (jfr till ljudutvecklingen tjugo n
dagen av tjugonde dagen), motsv. isl.
pret-tdndi dagr osv. - I fsv. även, då icke
juldagen medräknades, tolfte dagher =
eng. twelfthday, jfr ty. die zwölften.
Dessutom förr Heliga tre konungars dag
såsom ännu i Danmark Hellig
trekong-ersdag osv. - Trettonafton för
trettondeafton, ellips för
tretton(de)dagsaf-ton; liksom eng. twelfth-night, dagen
före twelfth-day, ty. sonnabend, lördag,
för sonntagsabend osv. - Dial.
trått-nada(g), trätlnati(d) utgå från den
ob-lika kasusformen fsv. pr&ttanda.
treva, fsv. thriva, taga på = isl. pri fa
(-aöa), ä. da. treve, i avljudsförh. till
isl. prifa (preif) o. till preifa (-ada);
dunkelt; bl. a. sammanställt med litau.
trypin, trampar. Växelform: sv. dial.
trava, treva, gripa efter, fsv. thrava =
ä. da. trave. Jfr trivas o. under trave.
treven, i den gamla betyd. Verksam’
ännu på 1700-t., t. ex. Kolmodin 1732,
i ä. nsv. ofta trifven, fsv. privin,
verksam, rask, käck = isl. prifinn, verksam,
som frodas, ä. da. treven ungef. ds. (eng.
thriven från nord.); egentl, part. pf. till
trivas. I modern, betyd, förr ofta i
stället treflig (se följ.). - Da. treven
betyder ’trög, långsam, ohågad’, i
anslutning till trceg. - Härtill trevnad,
i ä. nsv. även: drift, verksamhet, t. ex.
Schroderus Lex. 1637, el. välfärd, t. ex.
Dalins Årg., fsv. thrifnadher, framgång,
välfärd = isl. pri f nåd r; liksom lystnad
till lys t en.
trevlig, i sv. dial. o. ä. sv. in på
1800-t. även ’frodig, välmående, yppig’,
t. ex. I. Erici o. 1645: ’Hafra är en
tref-ligh och wäxande Sädh’, Wallins
Dityramb 1808: ’Mellan de trefliga lunder
af lager’; något yngre, om platser:
angenäm, behaglig, där man trivs, t. ex.
1805 el. Runeberg Hanna:’trefliga byar
Skymta på stränderna fram’ (dvs.
trevna); om personer: behaglig, som man
trivs med, glad, Lindforss 1824 (övers.:
Ia3-tus); får efter hand en viss vardaglig
karaktär o. undvikes av nyromantikerna,
i ä. nsv. o. dial. ofta trivlig, fsv. (som
adv.) priflika, med kraft, skyndsamt =
isl. prifligr, med gott utseende, da.
frz-velig, som trives, frodig, kraftig; av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
