Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryne’ se under snoka. - S n ut f äger,
se ovan o. jfr fager.
snuva = y. fsv. - da. snue, väl från
mlty. snåve. Säkerl. inhemskt nordiska
äro däremot det hithörande fsv. sbst.
sniu.ua ävensom verbet no. snuva, snusa,
sova, sv. dial. s nu (jfr skogs snuva),
da. dial. snue ds. - mlty. snuven, fnysa,
snyta sig, mhty. sniibcn, snyta sig,
snarka (ty. schnauben, fnysa), o. snufen
(ty. schnaufen, flämta); germ.
*sniib-(*sneub-) o. *snuf-. Med kort rotvokal:
mlty. snove, snuva; med -bb-: Ity. snabbe,
förkylning; med germ. -pp-, t. ex. mhty.
snnpfe, snuva (ty. schnupfen), o. efter
lång vokal germ. -p-, t. ex. mhty.
snufen (ty. schnaufen, frusta); med -ff-: eng.
snuff, fnysa, nosa, vädra, o. som sbst.:
snus, pris, m. m. Denna växling av
slutkonsonant beror åtminstone
väsentligen på ordrotens ljudhärmande
karaktär: jfr särsk. formerna med -ff-, som
svårligen låta förklara sig genom
antagande av någon ’Ijudlagsenlig’
utveckling. - Svårigheter vållar emellertid den
formella överensstämmelsen av vissa av
dessa ord för ’snuva, snusa, vädra o. d.’
med några, som utgå el. synas utgå
från betyd, ’skära av’ o. d., t. ex. snubba,
snoppa. Detta senare tycks höra
tillsammans med snöpa osv., men kan å
andra sidan ej gärna skiljas från ty.
dial. schnupfen, putsa ett ljus, formellt
= schnupfen, snuva. Nu visas under
snyta, att samma betyd, ’putsa ett
ljus’ där utgår från den av ’putsa
näsan’, varför man helst ville antaga samma
utveckling för det t}^ska ordet. En
likartad betyd.-växling uppträder även i
eng. snuff. Här torde det emellertid
vara omöjligt att förutsätta olika
ursprung; betyd, ’draga in luft, nosa,
vädra o. d.’ är här säkerl. den
ursprungliga; jfr även Ekwall Shakspere’s
voca-bulary s. 60 n. 7. Jfr f. ö. snubba,
snyfta, s n ö via. - Snuva betyder
dessutom i ä. sv. (Dalins Arg.) o. i vissa
sv. dial. ’en pris snus’, liksom
läpp-snuva ’mulbänk’; snuvtobak i ä. nsv.
(1687) o. vissa sv. dial. ’snus’, = ä. da.
snuetobak-, snuvbössa förekommer i
slutet av 1600-t. som benämning för
’snusdosa’.
snyfta, ä. nsv. snyfta t. ex. Lucidor
1772, fsv. snöpta = da. snofle = fhty.
snupflzzen, iterativ-intensivbildning på
-Hjan, -atjan till fsv. snuppa, snoppa ds.
= mhty. snupfen, fnysa, snyfta (se
närmare snuva). Att skilja från isl. sn0kta,
sv. dial. snykta ds., jämte sv. dial.
snyksa parallellbildningar till sv. o. no.
dial. snukka, snyfta = mlty. snucken
ds. Dessutom finnas motsvarigheter med
-i-, t. ex. fsv. *snikta i sniktan f.: Ity.
snikken; o. ä. da. snifte ~ sv. dial. snifsa,
fnysa: no. snippa, snyfta, o. med -a- i
t. ex. ä. da. snefte m. fl. En bildning
av samma slag är t}^. schlnchzen. Fsv.
snöpta osv. förhåller sig till isl. snokta
osv. som de likaledes ljudhärmande fsv.
rykta, rapa, till isl. rypta ds. Jfr förf. Ark.
14: 162 f. - Ett allmänt nord. o.
väst-skand. ord för ’snuva’ är norrl. krim,
krlme, krimsutt, vrml. krimm(e), no.
krim, krlme; jfr nisl. augnakrim, slem
i ögonen; f. ö. dunkelt.
snygg, Columbus Ordesk.: nätt (som
talspråksord), Verelius 1681: snygger i
Kläder, Rudeen 1687: honingzfogeln
snygga, äldst ofta tillsamman med ren;
av ett fsv. *snögger =-da. dial. snog,
glatt, täck, isl. snoggr, kort, korthårig,
rask, jämte snpggr (se snugga 1), no.
snogg, kort, knapp; rask; nätt, täck (i
sht om kvinnor), jämte snegg, motsv.
sv. dial. snägger, kort, sträng, rask, av
urnord. *snaggwu-, ack. *snaggwian, ur
vilket paradigm utvecklat sig former
med sv. (dial.) ö (y), o (u), ä o. a (se
närmare s n agghår ig o. snugga 1).
Möjl. ha här ett par ord sammanfallit:
ett med betyd, ’kort’ o. d., till en germ.
rot snu, skära av o. d., i isl. snoöinn,
flintskallig, o. snöd (se närmare d. o.)
o. ett med betyd, ’rask, snabb’, besl.
med got. sniwan, skynda (se sno o.
snim(m)a). Enl. somliga (jfr Kock
Sv. ljudh. 2: 7 n. l med litter.) skulle
dessutom snygg i betyd, ’täck, ren
o. d.’ möjl. vara lånat från Ity. snigger,
snögger, glatt, prydlig, av något oklart
ursprung. Emellertid torde denna
senare betyd, kunna härledas såväl från
den av ’korthårig’ som från den av ’rask,
hurtig’. - Nsv. formen snygg är en
analogibildning till neutr. snyggt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
