Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - regent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av viss truppstyrka uppkom under
1500-1, i Sverige från Erik XIV:s tid,
o. har utvecklats ur den av ’ledning,
kommando’, alltså egentl, om den
truppstyrka över vilken fältöversten hade ’fullt
regemente’.
regent, L. Petri, från ty. =, av lat.
regens (genit. regentis) ds., egentl, part.
pres. till regere, styra (se följ.).
regera = fsv. =- da. regere, från mlty.
regéren, ty. regieren, av lat. regere, styra,
rikta (urbesl. med rak, räcka 1; se
även andrake). I sv. o. no. även
’larma, gorma’; med samma
betyd.-utveck-ling som i sv. dial. dominera (se
domdera). - Härtill: regering = y. fsv.
1507, från mlty. regéringe = ty.
regie-rung. Jfr föreg. o. följ. ävensom re ga l,
regel l, rektor, resurs. - I fsv. o.
ä. nsv. även reg(h)nera, av mlty.
reg-néren, av lat. reg när e.
regi, av fra. régie, förvaltning, till
régir, styra (se regera).
regim, av fra. régime, styrelse,
regering, av lat. regimen, till regere, styra
(se regera). - Anden régime, egentl.:
gamla styrelsesättet, citatlån från fra.,
om tiden före 1789, uppkommet strax
efter stormningen av Bastiljen (1789;
även nouveau régime, om den nya tiden).
Regina, kvinnon. =. ty. Regine, av
lat. regina, drottning (fem. till rex, genit.
regis), konung.
region - ty. osv., av lat. regio (genit.
regiönis), äldst ’riktning’, till regere,
rikta, st}^ra (se regera).
regissör, av fra. régisseur, till régir,
styra (se regera).
register = fsv. 1507 = ty. osv., av
mlat. registrum, regeslrum, registratur,
biform till mlat. regestum n., motsv.
senlat, regesta f., förteckning, till
part.-stammen av lat. regerere, bära tillbaka,
varav: föra in, skriva, av re-, åter, o.
gerere, bära (jfr kasta).
reglemente = ty. reglement, av fra.
réglement, till regler, ordna, av senlat.
reguläre (= sv. reglera), avled n. av
lat. regula (= regel 1).
regn, rägn, fsv. rceghn = isl., da.
regn, got. rign, fsax., fhty. reg an (ty.
regen), ägs. reg en (eng. raz/i), av germ.
* reg na- n. Kanske, med Zupitza Gutt.
s. 136, besl. med litau. rökti, regna,
dugga, roké, duggregn. Däremot ej med
grek. brékhein, väta. - Till
likabety-dande parallellrötter höra isl. rakr9
fuktig, o. lat. rigäre, vattna, fukta. - En
urgammal beteckning för ’regn’
föreligger i sanskr. varså, jfr grek. (h)érse,
dagg. - Regnbåge, fsv. rceghnboghi,
-bughi = isl. regnboge, da. regnbue,
mlty. regenboge, fhty. regan-, reginbogo
(ty. regenbogen), ägs. regn-, rénboga
(eng. rainbow), alltså allm. germ. (dock
ej belagt i got.). Jfr de likbetyd, ägs.
scurboga, höll. waterboog (jämte regcn-),
lat. pluvius arcus. Ord för ’himmel’
ingå i ty. dial. himmelring, fra.
arc-en-ciel, ital. arco celesto samt litau. o. finska
ord som betyda ’himmelsbåge’.
Dessutom ty. dial. gotles- o. welterbogen. I
grek. iris (varav sv. iris,
regnbags-hinnan).
reguladetri, Aurelius 1633 (’then
Gylleiide Regle’), Celsius 1727 = ty.
regeldetri, av mlat. regula de tribus, dvs.
regel om tre (satser); se regel l o.
tre. - Kallas av Stiernhielm
trctals-reglan (try-talsreglan).
Reinhard, se under mickel o. följ.
Reinhold, mansn., från ty. =, av
fhty. Reginold, Ragin(w)ald = fsv.
Rag(n)ualder, varav nsv. Ragnvald;
av germ. *ragina- = got. ragin n., råd,
beslut, fsax. regin-, isl. regin,
gudamakter (gen. pl. ragna-; se Ragnarök)
-f-stammen i våld, vålla. Från det germ.
namnet komma fra. Renaud o. Renault.
- Jfr Ragnar.
rejäl, se real.
Rekarne, Västra o. Östra, Sdml., plur.
best. f. till fsv. Rek = sv. dial. rek,
gotl. raik, stripa, fåra = no. reik ds.,
isl.: hårskäl; alltså efter terrängens
beskaffenhet. - En växelform på g är
väl no. reig, rad, i avljudsförh. till fhty.
riga ~ mhty. rihe (ty. reihe) osv., besl.
med sanskr. rekhä, fåra, linje, grek.
ereikö, river upp, osv.
reklam, i modern anv. Dalin 1871,
Gran din son 1892 osv. (jfr nedan) =
ty. reklame, av fra. réclame, i sin
moderna betyd, ’puff o. d.’ o. 1830, möjl.
under påverkan av det eng.-amerik. to
reclaim, påkalla uppmärksamhet; till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
