- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
633

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ratificera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fältskans, av mlat. reductus, egentl.: ställe
dit man drager sig tillbaka, till
part.-stammen i lat. rediicere (se föreg.). -
Förr även om vissa slags fester o.
samlingsställe för dylika, t. ex. Bellman.

Redväg, härad i Vgtl., fsv. Répucegh,
av fsv. * répvcegher - ä. n sv. redväg,
ridväg, till fsv. rep, ritt = isl. reiÖ osv.
(se redd), alltså: ridvägen; syftande på
trakten kring Västergötlands förnämsta
landsväg under medeltiden. - Till fsv.
rep hör även Red bergslid i Göteborg,
egentl.: den sluttande vägen utför
Red-berget: ävensom ä. nsv. redkyrckia,
avlägsen kyrka till vilken man måste
färdas ridande.

reel, se under </sp>real</sp>.

referat, Pedag. blad 1875 (om tyska
skolförh.), från ty. -, ung bildning till
referera = ty. referieren, av fra.
réfé-rer, av lat. referre, (åter)berätta,
åter-bära, av re-, åter, o. ferre, bära (urbesl.
med bära), vartill part. p res. referens
(== referent = ty.) o. gerundivum
referendum, som bör föredragas el.
fram-föras (- sv. som statsvetenskaplig term).
- Enl. Hirt-Weigand innehåller
referat egentl. 3 pers. sg. p res. konj. referat.
- Jfr relatera.

reflektera = ty. reflektieren i samma
betyd, som i sv., av mlat. reflectere, ge
återsken, i lat.: tänka tillbaka, leda el.
böja tillbaka, av re-, tillbaka, åter, o.
flectere, böja, perf. flexi, sup. flexum
(vartill flexio, böjning - flexion). -
Härtill: reflex = ty., av fra. réflexe;
reflexion = ty., av lat. reflexio (genit.
-oms); ref l ex i v = ty., av mlat.
reflexi-vus, egentl.: böjande tillbaka.

reffla, se räffla.

reform, S. Ödmann o. 1805: reforme
= ty., av fra. reforme, till reformer,
förbättra, av lat. ref ormar e ds. (=
reformera; redan i fsv.), av re-, åter, o.
formäre, bilda, avledn. av forma (=
form). - Till part.-stammen av detta
verb: reformatio (genit. -önis), varifrån
reformation = ty.; i kyrklig betyd,
bl. a. hos Luther. - Reformert,
Serenius 1734; tidigare: reformerad(e), jfr
1630: ’en reformeret fendrick’; efter ty.
reformiert(er); jfr fra. partic. réformé ds.

refräng, Polyfem 1811, av fra. refrain.
omkväde, till ffra. refraindre, upprepa,
av mlat. refrangere, bryta tillbaka,
upprepade gånger bryta, av lat. re-, åter,
tillbaka, o. frangere, bryta (se fraktur).
- I spän. refran o. portug. refräo
däremot i betyd, ’ordspråk’.

regal, adj., av lat. regälis, kunglig
(se röj al i s m), till rex (genit. regis),
konung (se regera, rik).

regatta, av ital. (venetianska) regatta,
rigatta, tävling av gondoler; bl. a. fört
till ital. riga, rad (från fhty. riga, linje,
besl. med ty. reihe); i så fall egentl.:
rad av gondoler; dock ovisst.

1. regel, rättesnöre o. d., ä. nsv.
även regul, t. ex. 1727 m. fl., fsv. reghel
(blott en gång); i ä. sv. ofta reg(h)la,
med plur. -or långt in på 1800-t., fsv.
reghla (-o?-); motsv. isl. regla, da. regel,
mlty. regule, regele, fhty. regula (ty.
regel), ägs. regul (eng. rule ej härav utan
från ffra. reule, av mlat. regula); i nsv.
atm. delvis lån från nhty.; 37tterst av
mlat. regula, motsv. lat. regula, spjäla,
linjal, rättesnöre, regel, besl. med lat.
regere, styra, rikta (= regera), urbesl.
.med rak. Jfr räl(s). Ordet betydde i
germ. spr. äldst ’klosterregel’ o.
inlånades samtidigt med flera andra till
klosterväsendet hörande ord (jfr t. ex.
kloster, munk). - Från fsv. reghla = isl.
regla kommer även dial. räggler, prat,
ramsa, t. ex. Vrml., jfr Frödings:
Räggler å paschaser = no.-da. reg le, da. dial.
rwglc; från skolspr. o. urspr, syftande
på uppräkningarna av ord o. regler i
den latinska grammatiken. - Jfr
re-guladetri.

2. regel el. rigel, Österling 1699,
Lind 1749 osv.: rigel, t. ex. 1775: regel =
da. rigel, från ty.: mlty. regel, regel,
tvärstång, reling, i plur.: skrank o. d. = ty.
riegel, av fhty. rigil, besl. med litau.
rék-lés, torkställning; se f. ö. under r i a,
ävensom råg l a (slutet). Avledn.: reling
(se d. o.). - Ett inhemskt ord för
’regel’ är ä. nsv. låsadrag(h) Var. rer. 1538.

regemente, fsv. regemenl(e), regi-,
regering, styrelse - da. regimente, från
mlty. regi-, regement(e) .== ty. regiment
osv., av senlat, regimentum, ledning,
styrelse o. d., i stället för ä. regimen,
till reyere, styra (se regera), - Betyd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free