Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. III. Andra sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å andra sidan må framhållas, att åtskilliga nysvenska ord, som i
sin nutida form göra intryck av ljudhärmande bildningar, framträda i
en helt annan gestalt, därest de överflyttas till de germanska eller
indoeuropeiska urspråken. Dock är det naturligtvis vilseledande att företaga
en dylik överflyttning av ord, där de urgamla anorna icke på något
sätt styrkas genom fornartat bildningssätt eller motsvarigheter i andra
språk.
Nära dessa stå de ljudsymboliska[1] bildningarna, där sinnesintrycket
icke såsom i de ljudhärmande hänför sig till hörseln, utan (vanligast) till
rörelsefenomen, t. ex. dingla och dangla, gunga, (sannol.) kanka (kånka),
pladask, vips, eller mera sällan till andra företeelser el. förhållanden,
t. ex. storlek, såsom tripp trall trull[2].
I viss mån besläktad med dessa företeelser är hypokorismen,
dvs. ombildning av beteckningen för ett föremål, en handling, ett
tillstånd m. m., varigenom denna liksom erhåller en mera förtrolig el.
intim prägel[3]; alltså i synnerhet i en del ’vardags-’ el. ’familjeord’:
särskilt ofta genom förlängning av stamkonsonanten t. ex. i förnamn (redan
i fsv.) ss. Sigge till Sigurd o. d. el. Adde till Adolf, Figge till Fredrik,
Nicke till Niklas, Nisse till Nils, Olle till Olof, Tedde till Teodor m. fl., el.
sådana ord som dille, fabbe (’fabrikör’, favör i spel), kille, kurra (sbst.),
priffe, prilla, vigga; sedan urminnes tider med vidsträckt användning i
allehanda ordgrupper; ofta i verb med intensivisk el. iterativisk karaktär.
Se t. ex. ordboksartiklarna agg, begabba, bobba, dabba sig, dadda, dubb,
fubbla, klabb, kladd, klibba, klubba, knabb, knagg, knubb, krabba, kobbe,
kudde, kugg, kvabba, labb, lubb, ludd, modd, mugga 1, 2, nagg, nubb,
padda (jfr sv. dial. pugga, groda, o. ags. frogga ds.), pigg, plagg 1, 2,
plugg, rabbla, rubba, rugge, sagga, skabb, skadda, skrabbig, skrubb, skrubba,
sbst. o. verb, skädda, slagg 1, 2, slubba, snibb, snubba, snubbla, snudda,
spigg, spragge (gren), stabbe, stabbig, stagg, stubb, stubbe, sugga, svabba,
tagg, tragga, trubbig, tubba, ugge, vagga, ävensom snäcka (fhty. sneggo
m. m.); samt vidare sådana som klatt, knatte, knott, kutte, loppa el.
guppa, hoppa, lacka (springa), rucka, skratta, smacka, sucka, vicka, vippa
(vb) o. a. med lång (dubbel) tenuisgeminata[4], av vilka en del vid sidan
ha bildningar med mediageminata (t. ex. sydty. hoppen av *hubbōn
osv.). Se förf. NTfF 3 R XII. 49 f. (1903–04), Mediagem. s. 1. f. samt
senare bl. a. Loewe Germ. Sprachwissensch. (2:dra uppl.) i Sammlung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
