Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.t. Geologi och mineralogi, af statsgeologien E. Erdmann, Stockholm - IV.10.u. Fysik, af professorn fil. dr K. Ångström, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIK.
425
Bland öfriga svenska forskare inom ifrågavarande vetenskapsgrenar
må nämnas: Hj. Sjögren (f. 1856) och A. Hamberg (f. 1863),
hufvudsakligen mineraloger; Törnebolim, som särskildt hängifvit
sig åt utredningen af urbergets och fjäll formationernas
geologi och i samband därmed stående mikroskopisk-petrogra-fiska
undersökningar; A. G. Högbom (L 1857) och //. Bäckström (f. 1865),
hvilken senare förnämligast ägnat sig åt petrografiens studium;
E. Erdmann (f. 1840), som undersökt de skånska stenkolsfälten;
samt G. Lindström (f. 1829), G. Holm (f. 1853), J. Ch. Moberg
(f. 1854) och L. Törnqvist (f. 1840), hvilka hafva paleontologien
till hufvudämne. Inom kvartärgeologiens område hafva särskildt
//. von Post (f. 1822) och A. Erdmann samt på senare tider G. De Geer
(f. 1858) och H. Mun-the (f. 1860) gjort sig bemärkta.
Alfred Gabriel Nathorst.
Fysik.
Fysiken intager jämförelsevis sent en själfständig plats bland
de svenska universitetens läroämnen, i det att den ännu i början
af 1700-talet städse förenades med något annat ämne, vanligen
med matematiken. Den första kraftiga impulsen till själfständig
fysikalisk forskning är hos oss förbunden med den allmänna
vetenskapliga uppblomstringen under 1700-talet.
Anders Celsius (1701/44) var i främsta rummet astronom men ägnade
sig äfven åt fysikaliska undersökningar. Han utförde fotometriska
iakttagelser öfver ljusstyrkans aftagande med afståndet från
ljuskällan samt observationer öfver norrsken, jordmagnetism,
tyngdens förändring med latituden m. m. Hans namn är förbundet med
den 100-gradiga termometerskalan, hvilken han först uppgjorde, dock
så att vattnets kokpunkt bestämde O-punkten och isens smältpunkt
100-grads-punkten. Sin nuvarande form fick skalan först af Linné. -
S. Klingenstierna (1698/1765), framstående matematiker och optiker,
blef Uppsala universitets förste professor i fysik (1755) och har
utöfvat stort inflytande genom en framgångsrik lärarverksamhet. Den
förnämste af hans lärjungar var J. K. Wilcke (1732/96), en af
samtidens utmärktaste forskare på elektricitetslärans område. Bland
hans arbeten må särskildt framhållas hans iakttagelser öfver
jordmagnetismens årliga och dagliga variationer (hvarigenom
han äfven bekräftade Celsii iakttagelser öfver norrskenets
inverkan på magnetnålen) samt hans märkliga studier i värmeläran,
hvars viktigaste grunder af honom själfständigt upptäcktes. -
G. G. Hällström (1775/1844; professor vid högskolan i Åbo) är bekant
för sina värdefulla undersökningar öfver kroppars volymsökning
vid uppvärmning.
Med 19 :e århundradet inträder äfven i vårt land den fysiska
vetenskapen i sin blomstringsperiod. F. Rådberg (1800/39) vann
ryktbarhet genom en serie viktiga experimentalundersökningar. Bland
dessa må särskildt framhållas hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
