Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.3. Kommunalförvaltningen. Af redaktionssekreteraren G. Aldén, Stockholm - III.3.a. Kommunernas själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.
TAB. 39. Kommunernas utgifter, i årliga medeltal.’1
Utgifter för
1876/80.
Kronor.
1881/85.
Kronor.
1886/90.
Kronor.
1891/95.
Kronor.
År 1898.
Kronor.
Kyrkliga ändamål... Folkskolan
9,029,000 8 249 000
9,644,000 9 986 000
10,014,000 11,831 000
10,634,000 14 049 000
10,740,000 17,878,000 .
Fattigvården
7,377,000
8,656 000
9,535,000
11,613,000
13,208.000
Hälso- och sjukvård Tekn. o. högre skolor Allm. byggnader2.... Öfriga
ändamål .......
1,564,000 604,000 10,301,000 8,439,000
1,721,000 644,000 13,693,000 10,481,000
2,352,000 832,000 14,386,000 12,024,000
2,907,000 867,000 17,562,000 13,869,000
3,932,000 859,000 26,591,000 15,671,000
Summa
45,563,000
54,825,000
00,974,000
71,501,000
88,879,000
låtna antalet är 60, undantagandes Stockholm, som har
100. Stadsfullmäktige väljas för fyra år (i Stockholm blott för två),
hvarvid halfva antalet omväljes hvartannat (i Stockholm hvarje)
år. Vid omröstning inom stadsfullmäktige har hvarje medlem en
röst. I öfrigt gäller i tillämpliga delar hvad här ofvan anförts
angående kommunalstämma och allmän rådstuga.
I Stockholm är öfverståthållaren själf skr i f ven ordförande, och
hans faststäl-lelse erfordras för alla beslutens giltighet, med några
få undantag. Äfven i öfrigt finnas vissa olikheter mellan Stockholms
kommunalförvaltning och de öfriga städernas, för hvilka dock här ej
är tillfälle att redogöra. - I städerna Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping och Gäfle fullgöra stadsfullmäktige jämväl de åligganden,
som annars tillkomma landstingen (jfr här nedan).
D) De verkställande myndigheterna inom kommunen äro helt olika i
lands- och stadskommunerna.
På landsbygden har hvarje kommun i regeln blott en enda verkställande
myndighet, nämligen kommunalnämnden. Densamma består af minst 3,
högst 11 medlemmar, hvilka väljas för fyra år, hvarvid halfva antalet
ombytes hvartannat år. Nämndens ledamöter åtnjuta icke för sitt
arbete någon ersättning. I nämndens sammanträden är äfven socknens
kyrkoherde berättigad att deltaga. I en eller annan kommun välj es
särskild fattigvårdsstyrelse, hvilken då blir en andra verkställande
myndighet inom kommunen.
I städerna äro kommunens verkställande myndigheter i viss mån
sammanblandade med statens. Stadsstyrelsen är öfverlämnad åt
magistraten, hvilken på samma gång är domstol i första instans
(i hvilken egenskap den kallas rådhusrätt). Magistraten består af
borgmästaren och rådmännen; om tillsättningen af dessa är redan
taladt i det föregående (sid. 177). I hvarje stad finnes därjämte en
af kommunens beslutande myndighet vald drätselkammare, som förvaltar
stadens egendom.
I motsats till landsbygden tillsätta städerna dessutom en mängd
specialstyrelser för vissa ärenden, såsom för fattigvården, för
hälsovården, för byggnadsväsendet, för brandväsendet o. s. v.,
hvilka alla stå under magistratens uppsikt. För städerna är ock en
särskild ord-
1 Talen omfatta såväl de kyrkliga som de borgerliga kommunerna. -
2 Äfvensom gator och allmänna platser, samfärdsmedel o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
