Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.3. Kommunalförvaltningen. Af redaktionssekreteraren G. Aldén, Stockholm - III.3.a. Kommunernas själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNERNAS SJÄLFSTYRELSE.
229
TAB. 38. Kommunernas inkomster, åren 1876I9Õ och 1898.*
Medeltal för
Medel-
]
inkomsternas
Delopp, kronol
Pr inb.
åren
folkmängd.
Utskylder.
Statsbidrag.
Andra.
Summa.
Kronor.
1876/80 ...
4,500,000
23,558,000
2,716,000
16,484,000
42,758,000
9’50
1881/85 ... .
4,605,000
26,952,000
3,318,000
20,658,000
50,928,000
11-06
1886/90
4,742,000
29,356,000
4,114,000
25,321,000
58,791 000
12-40
1891/95
4,832,000
34,161,000
4,753,000
28,272,000
07,180,000
13’90
År 1898 ......
5.036.000
38.574.000
5.593.000
38.512.000
82.fi79.000
16-42
Kommunalskatten fastställes i visst förhållande till hvad
hvarje skattskyldig erlägger till staten af den skatt, som kallas
»bevillning», hvilken är en direkt skatt på förmögenheten (i någon
mån progressiv; jfr sid. 189 här ofvan). Kommunalskattens storlek
bestämmes alltså att utgå med ett visst belopp »för hvarje krona
bevillning». På landsbygden räknas i stället efter tiondelar af
bevillningskronan hvilka tiondelar kallas ft/rk.
För bestridande af vissa utgifter uttaxeras skatt icke på alla
de skattskyldiga utan blott på en eller flera af de fyra-grupper,
i hvilka dessa äro fördelade, nämligen sådana som skatta för: d)
i mantal satt jordbruksfastighet; b) annan jordbruksfastighet; c)
annan fastighet; samt d) inkomst af kapital och arbete. - En del
äldre sätt att uttaxera skatt förekomma jämväl ännu flerstädes
(äfven uttaxering af naturapersedlar), men lagligheten häraf är
tvifvelaktig och antalet dylika uttaxeringar minskas för hvarje
år. - En uttryckligen af lagen medgifven extra skatt, som kan af
kommunen beslutas, är hundskatten, som dock icke får sättas till
högre belopp än 15 kronor årligen för hvarje hund.
Vid beslut å kommunalstämma eller allmän rådstuga fordras, med få
undantag, blott enkel pluralitet. Beslutet kan ö f verklag as af
hvarje, kommunens medlem (äfven icke röstberättigad), om han tror
sig kunna visa, att beslutet kränker hans enskilda rätt eller är
lagstridigt. Besvären ställas till länsstyrelsen, från hvilken sedan
ytterligare kan vädjas till Kungl. Maj :t. I vissa fall kräfves
uttrycklig fastställelse af länsstyrelsen, i andra till och med af
Kungl. Maj :t, för att beslutet skall blifva gällande. Viktigast af
förstnämnda fall är påläggande af ut-skylder, som fordra uttaxering
för längre tid än fem år; Öfver länsstyrelsens utslag kan alltid
klagan föras hos regeringen. Kungl. Maj :ts omedelbara godkännande
fordras för upptagande af lån på längre återbetalningstid än två
år samt i ännu några fall.
Såsom redan omnämnts, utöfvas i städerna beslutanderätten i kommunens
angelägenheter af en representation. (Att i städer med mindre än tre
tusen inb. beslutanderätten kan utöfvas af den allmänna rådstugan,
är nämndt här ofvan.) Representanterna kallas stadsfullmäktige
och väljas af stadens kommunalt röstberättigade medlemmar (efter
»graderad röstskala», se här ofvan). Stadsfullmäktiges antal
bestämmes af hvarje stad själf, inom vissa gränser alltefter
folkmängden; högsta till-
* Talen omfatta såväl de kyrkliga som de borgerliga kommunerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
