Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.e. Seder och lefnadssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH LEFNADSSATT.
147
under svåra tider ej sällan förenadt med stora försakelser. Årets
största högtid är julen, som hos oss torde firas mera uthålligt och
grundligt än i något annat land. Jul-stöket varar ofta hela veckor
och afser att i hemmet åstadkomma icke blott så stor yttre trefnad
och renlighet som möjligt utan ock rikliga förråd af allt slags mat
och dryck, så att själfva helgen må i största möjliga utsträckning
blifva en tid af förnöjelse och h vila. Mest känd af våra julseder
är bruket af »julgran», som dock blifvit allmännare först under de
senaste femtio åren och ännu ej nedträngt till allmogen. Tidigt på
juldagens morgon samlas alla i kyrkan, som då är strålande upplyst;
färden dit under den mörka vintermorgonen, ofta med bloss för att
finna vägen och åtminstone förr ej sällan efterföljd af kappkörning
på hemvägen, är ett nöje, som hvarken gammal eller ung gärna
försakar. - Af mindre folkfester må nämnas valborgsmässoaftonen
(natten efter den 30 april), som förr mångenstädes högtidlighölls
genom upptändande af stora eldar, samt midsommaren (den 23 och
24 juni), en för Sverige egendomlig fest som firas geno’m husens,
fartygens, ja åkdonens klädande med ungbjörkar och under hvilken
alla så vidt möjligt söka tillbringa hela dagen i det fria.
Af familjelifvets högtider firades bröllopen förr med utomordentliga
tillrustningar, som dock nu för tiden alltmera förenklas. Skördens
af slutande ger i flera landsdelar anledning till öfverströmmande
glädjefester – dock äfven dessa under senare tider betydligt
mildrade genom minskningen i bruket af rusdrycker och öfver hufvud
genom den allvarligare och tyngre läggning af folklynnet, som
blifvit en följd af de starka religiösa rörelserna hos vårt folk
under de båda senaste generationerna.
Öfver hufvud kan ej nekas, att äfven i Sverige den allt skarpare
»kampen för tillvaron» och de djupgående samhällsrörelserna något
dämpat lefnadsglädjen, en företeelse om hvars yttersta följder -
såväl i godt som ondt - först framtiden kan döma.
Trolleholms slott, Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
