Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till ett nesligare beroende af utländska makter, än svenska maktegande dittills någonsin underkastat sig; inom den inre styrelsen till veld och orättvisa vid befordringar och tjenstetillsättningar, emedan verkliga förtjenster ofta fingo stå tillbaka för partimeriter; inom lagskipningen till politiska mord och förföljelser af alla slag, hvartill man i de af det rådande partiet tillsatta kommissioner fann villiga verktyg; i statshushållningen till motsatta system, som än röjde sig i ett hejdlöst slöseri med statens medel, för att vinna nya anhängare eller bibehålla de förut varande, än i en alltför långt drifven sparsamhetsanda, som i synnerhet tillämpades mot partiets motståndare, i vissa afseenden äfven inskränkte rikets försvarskrafter; än i frikostiga statsbidrag till näringarnas uppmuntran och i en näringslagstiftning, som drygt beskattade det ojemförliga flertalet af rikets inbyggare för att uppmuntra vissa näringars uppkomst och vissa partiet tillgifna näringsidkare, än åter i ett motsatt system, genom hvars brådstörtade tillämpning dessa näringar bragtes till undergång; än i sedelmyntets omåttliga ökande och kostsamma försök att styra vexelkursen, än åter i ett strypsystem, för att genom sedelmyntets indragning höja dess värde, genom hvilka hastiga omkastningar af system oräkneliga enskildes välfärd förstördes, under det några få, som anlagt och genomdrifvit dessa finansplaner, riktade sig.
Det statsskick, under hvilket sålunda ingen trygghet fans för enskilda medborgares personliga frihet, näringsverksamhet eller affärsförhållanden, kan svårligen kallas ett fritt, och den tid, hvarunder det var rådande, har mycket oegentligt blifvit kallad frihetstiden, emedan dess statsskick i sjelfva verket icke var annat än ett utbyte af en kunglig despotism emot en ständernas, med ännu större svårighet för den enskilde medborgaren att värna sig mot den senare än mot den förra.
Jemte sina många mörka sidor har dock detta tidskifte äfven en ljus och tilltalande – den lifliga utveckling, hvilken då röjde sig i den vetenskapliga verksamheten, i svenska språkets behandling och i svenska vitterheten. Denna utveckling kan likväl svårligen tillskrifvas det nya statsskicket, om den ock till en del stod i visst samband med detta. De båda framstående vetenskapsmän under frihetstiden, som äfven tillhörde det föregående tidskiftet, Polhem och Swedenborg, rönte långt mera personlig uppmuntran af Carl XII än af någon maktegande under frihetstiden, och man har all anledning för antagandet, att Carl XII, som hade långt mera sinne för vetenskaplighet än någon af dem, hvilka sedermera blefvo styrande, skulle gifvit den vetenskapliga verksamheten en långt kraftigare uppmuntran, än den rönte under det nya statsskicket, om han blott kunnat få slut på det långa kriget. Det var ock fredstillståndet vida mer än frihetstidens statsskick, som befordrade den vetenskapliga utvecklingen, och de stora snillen, som gåfvo sådan glans åt den vetenskapliga verksamheten i Sverige under frihetstiden, stodo icke i något samband med det då rådande statsskicket, likasom äfven vetenskapsakademien, som onekligen mycket befordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
