Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. 1707, astronomie professor i Upsala 1734, d. 1770, utgifvare af flera matematiska arbeten, bland hvilka hans öfversättning af Euklides’ Elementer, som utkom 1744, erhållit otaliga upplagor och blifvit en allmänt känd skolbok; Per Elvius, f. 1710, Klingenstiernas och Strömers lärjunge, ledamot af vetenskaps-akademien från dess stiftelse 1739, dess sekreterare 1746, d. 1749; Fredrik Palmqvist, f. 1720, major vid fortifikationen 1747, d. 1771; Nils Schenmarck, f. 1720, professor i matematik vid Lunds universitet 1763, d. 1788, m. fl.
Såsom författare i astronomi gjorde sig berömde, utom åtskilliga af de ofvan uppräknade matematikerne, Anders Celsius, f. 1701, astronomie professor i Upsala 1731, der han utverkade uppförandet af ett astronomiskt observatorium 1740, berömd genom flera vigtiga astronomiska upptäckter och beräkningar, d. 1744; Olof Hiorter, f. 1696, astronomie observator i Upsala under Celsius 1746, d. 1750, upptäckare af norrskenets inverkan på magnetnålen och berömd för sina noggranna beräkningar af en mängd orters polhöjd; Peter Wilhelm Wargentin, född i Jemtland 1717, vetenskapsakademiens sekreterare 1749–1783, d. 1783, särskildt berömd för sina observationer rörande planeten Jupiters månar; Daniel Melander, f. 1726, astronomie professor i Upsala efter Strömer 1761, adlad med namnet Melanderhjelm 1778, d. 1810, en af sin tids mest framstående astronomer; Fredrik Mallet, f. i Stockholm 1728, astronomie professor i Upsala 1761, bekant för sina observationer öfver planeten Venus’ gång förbi solen 1769, d. 1797, m. fl.
I mekaniken var Christofer Polhem, hvilken vi i det föregående omtalat, ända till sin död 1751 den mest framstående både uppfinnaren och författaren. En annan ryktbar mekaniker under frihetstiden var Mårten Triewald, f. i Stockholm 1691, kapiten-mekanikus och ledamot af vetenskaps-akademien från dess stiftelse 1739, d. 1747, berömd så väl för sina mycket besökta föreläsningar i fysik och mekanik på riddarhuset som för flera vigtiga mekaniska uppfinningar.
Arbeten i krigsvetenskap utgåfvos under frihetstiden af flera författare, bland hvilka Augustin Ehrensvärd, Sveaborgs grundläggare och arméns flottas skapare, är den mest berömde. Bland de öfriga förtjena att omtalas: Jakob Richardson, f. i Halmstad 1687, assessor i antiqvitets-arkivet 1734, d. 1759; Jakob von Eggers, f. i Dorpt 1704, öfverste vid fortifikationen i Stralsund 1755, slutligen generalmajor och friherre 1772, d. 1773; Axel Magnus von Arbin, hvilken, f. 1717, vid flera tillfällen utmärkte sig under pomerska kriget och slutligen blef generallöjtnant 1782, d. 1791; Magnus Stålsvärd, f. 1724, kapten vid fortifikationen 1750, i det föregående omtalad såsom en af deltagarne i statshvälfningsförsöket 1756, hvarföre han afrättades i Juli samma år, m. fl.
I sjövetenskap uppträdde såsom författare Thomas Rayalin, f. i Finland 1673, viceamiral 1741, d. samma år; Gustaf Fredrik Leijonanckar, f. i Stockholm 1686, vice amiral 1755, d. 1756;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
