Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu först upptäckte denne för föräldrarne sin förändrade lefnadsbana och vann deras samtycke dertill. Följande året fick Rosén såsom lärare åt en ung friherre Maurits Posse, en stjufson till riksrådet Gustaf Cronhjelm, företaga en utländsk resa, hvarunder han besökte de förnämsta medicinska läroanstalter i Tyskland, Schweiz, Frankrike och Holland samt promoverades till medicine doktor i Harderwyk. Vid sin återkomst till Upsala våren 1731 tillträdde han sin adjunkts-befattning och förordnades 1734 att förestå Rudbecks professorsplats, hvilket förordnande då fråntogs Linné. Hvad dervid kunnat komma Rosén till last godtgjorde han genom det högst utmärkta sätt, hvarpå han utöfvade sin läraresyssla. Han blef ock efter Rudbecks död 1740 hans efterträdare. Redan året förut hade han vid vetenskaps-akademiens stiftelse blifvit kallad till dess ledamot och 1743 bytte han profession med Linné samt öfvertog i dennes ställe undervisningen i anatomi, fysiologi, terapi och kemi, jemte prefekturen öfver sjukhuset. En nära vänskap hade nu efterträdt den förra misshälligheten mellan de båda utmärkte männen. I 40 års tid verkade sedermera Rosén vid universitetet, under oafbrutet arbete, men också med ständigt växande rykte och framgång både såsom lärare och praktiserande läkare. Flera utmärkelser blefvo ock honom tilldelade. Han blef arkiater 1747, riddare af nordstjerneorden 1757, adlad 1762, då han antog namnet Rosén von Rosenstein, samt stod i högt anseende så inom som utom Sverige. Såsom vetenskapsman utmärkte sig Rosén icke mycket genom nya upptäckter och läror, utan snarare genom skarpsinnigt bedömande och tillämpande af äldre och nyare rön. Framför allt hade han den stora förtjensten att söka i möjligaste mån göra sin vetenskap tillgänglig för den större allmänheten. Så införde han bruket af kinabarken i frossfebrar, äfvensom en ny och förbättrad behandling af masksjukdomar, samt bidrog väsentligt till koppympningens befordrande. Roséns bröstdroppar, ammpulver och barnpulver äro ännu allmänt begagnade läkemedel, och hans afhandling »Om barnsjukdomar och deras begagnande» samt hans »Hus- och rese-apotek», hvilka båda utkommo 1765 och sedermera erhållit flera upplagor, hafva blifvit folkböcker, som länge hos omtänksamma husmödrar intagit en plats bredvid psalmboken, nya testamentet och kokboken. Han afled i Upsala den 16 Juli 1773.
Likasom naturvetenskaperna vunno äfven de matematiska vetenskaperna under frihetstiden en betydande utbildning genom flera framstående författare, såsom Samuel Klingenstierna, född i Östergötland 1698, professor i matematik vid Upsala universitet 1728, lärare åt kronprinsen Gustaf 1755–1764, kansliråd 1756, titulerad statssekreterare 1762, död i Oktober 1765, hvars förtjenster såsom vetenskapsman hufvudsakligen bestodo deri, att han med ovanlig klarhet, djup och bestämdhet uppfattade de stora matematiska och fysiska sanningar, hvilka på hans tid uppdagades synnerligast af Newton, och att han på en mängd särskilda förhållanden mera enkelt, tydligt och träffande än flertalet af hans samtida tillämpade dessa upptäckter; Mårten Strömer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
