Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet blifvit så förhatligt, att man gjorde sitt bästa till förekommande af en alltför stor myndighet hos den regerande.
Redan följande dagen påminte landtmarskalken om nödvändigheten att förordna ett utskott för utarbetande af valakten, drottningens försäkran och regeringsformen, till hvilket ledamöter borde utses från stånden. Ett sådant utskott blef ock tillsatt med 12 ledamöter, jemte landtmarskalken från adeln samt 10 jemte talmannen, från hvartdera af preste- och borgarestånden. Mycket hade blifvit undangjordt på förhand, ty alltsedan 1710 års riksmöte hade bröderne Ribbing och några andra i föregående del omnämnda personer, som ifrigt önskade en förändring i regeringssättet, varit sysselsatta med ett förslag härtill, och under de sista åren hade nuvarande landtmarskalken Per Ribbing, lagmannen Carl Gustaf Gyllencreutz och fiskalen i banken Adam Schütz (Fredenstjerna), biträdde af domprosten Lars Molin och borgareståndets nuvarande talman Anders Hylteen, utarbetat ett utkast till den nya regeringsformen, hvilken i följd af de båda sistnämndes anmärkningar skall fått en mindre högadelig riktning än förut varit ämnadt. Detta utkast, som genast efter konungens död blifvit af Per Ribbing ytterligare bearbetadt, tjenade nu till ledning för det tillsatta utskottet, hvars förslag derigenom blef så mycket snarare färdigt, så att det redan den 4 Februari kunde förekomma till öfverläggning i stånden. Den 17 Februari voro dessa öfverläggningar fullbordade och den 19 underskrefvos de nya grundlagarne af drottningen, hvarefter den gamla riksdagen ansågs afslutad och den nya utblåstes och öppnades. Den 21 Februari samlades alla stånden på rikssalen, der äfven drottningen och rådet samt arfprinsen af Hessen och hertigen af Holstein voro närvarande. Kanslipresidenten grefve Arvid Horn höll å drottningens vägnar ett tal, hvari drottningen tackade ständerna för »den underdåniga tillförsigt och huldhet, hvarmed de enhälligt utvalt hennes maj:t och dess manliga bröstarfvingar till deras rätta och lagliga öfverhet», hvilket tal besvarades af landtmarskalken, hvarefter den af ständerna underskrifna valakten öfverlemnades af samtliga talmännen.
Enligt den nya regeringsformen af den 21 Februari 1719 tillerkändes högsta afgörande makten i alla ärenden åt svenska folket, representeradt af de fyra riksstånden, hvilka skulle sammanträda till riksdag hvart tredje år eller dessemellan, när rikets välfärd sådant erfordrade. Dessa maktegande riksens ständer skulle då taga kännedom om fäderneslandets tillstånd och hvad sedan sista riksdag förelupit samt huru riksens råd stält sina rådslag. Hvad till rikets understöd, gagn och säkerhet kunde erfordras skulle då öfverläggas och beslutas och ständernas beslut vara ovilkorligen gällande, ty konungen vore förbunden att alltid instämma i ständernas samfälda beslut.
Mellan riksdagarna skulle ständerna utöfva sin makt dels genom »testamenten» – föreskrifter om de grundsatser, enligt hvilka regeringen borde intill nästa riksdag föras – dels genom riksens råd, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
