Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Lån från och tvångsåtgärder mot banken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Carl XII.
men åtgärden väckte ock nu mindre missnöje, emedan det icke
ensamt var adeln, som blef egare till de kronan frånträdda godsen.
Från banken hade konungen, såsom förut är nämndt, upptagit en
mängd lån, tillsammans uppgående till en ganska betydande summa,
hvilken han slutligen nödgades förklara sig ej kunna betala. Icke desto
mindre gjordes af Görtz 1716 försök att erhålla ett nytt lån, men
hvilka af Olof Thegner och öfriga bankfullmäktige allvarligen
tillbakavisades. Försöken hade emellertid väckt oro hos de många, som mot
attester hade penningar i banken insatta, hvarå de visserligen endast
kunde utfå räntan, emedan banken ej kunde återgälda
kapitalet, så länge dess fordringar hos kronan icke utbekommos. Räntan
hade dock alltid blifvit ordentligt betald, och de ansågo derföre sina
penningar stå säkrare i banken än annorstädes. Under året 1717, då,
såsom vi här ofvan visat, alla slags utvägar att för staten eller rättare
för kriget anskaffa penningar anlitades, spridde sig emellertid ett rykte,
att kronan ämnade tillgripa alla i banken befintliga redbara tillgångar.
Oron häröfver blef sådan, att konungen fann sig böra genom en
vederläggning af detta rykte söka lugna sinnena; men icke desto mindre
kungjorde han i Mars 1718, att allt i banken insatt silfver, således
äfven det, som tillhörde enskilda personer, skulle utbytas mot kronans
nödmynt eller vara till kronan förfallet. Den förskräckelse, som
häröfver uppstod hos alla innehafvare af bankoattester, begagnade Görtz
att locka dem till dessas utbytande mot obligationer, löpande med 6
procents ränta, hvaremot det i banken insatta kapitalet gaf endast 472.
Med de på detta sätt kronan tillvunna attesterna skulle sedermera dess
skuld till banken betalas. Planen var således rätt Äntligt uppgjord,
om ock ej just i öfrigt rätt hedrande för uppfinnaren; men så
fördelaktigt detta utbyte tycktes vara för attesternas innehafvare, var dock
dessas misstroende till kronan och i synnerhet till den dåvarande
ledaren af dess penningeförhandlingar så stort, att de hellre behöllo sina
attester än tillbytte sig obligationer derför. Då hade Görtz genast en
annan utväg till hands. I Augusti och September 1718 lät konungen
tillkännagifva, att banken ej vidare kunde utbetala de der insatta
enskilda medel, utan endast räntan derå, och att bankens tillgångar
derför skulle förvandlas i aktier, hvilkas kapital skulle aldrig, men räntan
alltid utfalla. På detta sätt skulle äfven kronan slippa betala sin skuld
till banken och kunde sätta sig i besittning af alla i banken varande
reda medel, mot förbindelse att betala ränta derå. Bankens
fullmäktige, så väl som kammarkollegium, anmärkte, att förslaget vore
stridande mot laga stadgar, mot gifna löften och mot den säkerhet,
banken borde åtnjuta, om den skulle kunna bibehålla allmänhetens
förtroende. De kände ej heller hvilka tillgångar kronan hade att betala
ifrågavarande räntor; men Görtz mente att sådana tillgångar nog skulle
finnas, och konungen undrade öfver kollegiets motstånd. Förslagets
verkställighet förekoms emellertid genom hans död.
Man hade emellertid redan innan dessa försök att åtkomma ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
