Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1678 och 1679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återstående af kriget bibehöll han befälet å denna sida. Börstell blef för sitt välförhållande befordrad till generalmajor.
Belägringsarbetena vid Christianstad hade under tiden blifvit ihärdigt fortsatta och besättningen var nu så instängd, att den ej vidare kunde göra något utfall. Den största nöd rådde också inom fästningen, så att hundar, kattor och hvarjehanda afskräden måste begagnas såsom födoämnen; men nu närmade sig äfven den länge utlofvade och efterlängtade undsättningen. I medlet af Juli hade konung Christian ändtligen öfver Helsingör och Helsingborg fått till sig det väntade rytteriet, grofva artilleriet och trossen. Hans styrka utgjorde vid denna tid 56 sqvadroner rytteri och 20 brigader fotfolk eller omkring 13,000 man, och den 14 Juli utbröt han från Landskrona för att närma sig Christianstad. Tillika visade sig den 16 Juli danska flottan under Juel utanför Åhus för att understödja landthären, samt landsatte den 20 Juli 1,400 man, hvilka likväl af Axel Wachtmeister med 700 ryttare anföllos så häftigt, att de med betydlig förlust jagades tillbaka till båtarna. Den 22 Juli närmade sig danska hären genom en skog svenska lägret så oförmärkt, att det troligen blifvit öfverrumpladt, om danskarne genast anfallit; men då detta försummades och danska hären stannade vid Önesta, blef, på Aschebergs framställning, en höjd, som beherskade den kringliggande trakten, besatt af svenskarne, som der förskansade sig.
Under de båda följande veckorna låg danska hären stilla vid Önesta, utan att, oaktadt sin stora öfverlägsenhet i antal, uträtta annat än att bränna några byar och gårdar. Den 24 Juli verkställde Juel en ny landstigning på samma ställe som förra gången, men äfven nu möttes de landstigna trupperna af Axel Wachtmeister, som åter dref dem ombord. Tillika afsändes Johan Gyllenstierna till Bleking, för att afslå danskarnes landstigningsförsök derstädes, och då han den 1 Augusti ankom till Carlshamn, fann han staden antänd af några landstigna danskar, hvilka han genast jagade undan och släckte branden.
Under tiden hade Dahlberg omgifvit det svenska lägret och belägringsarbetena med sådana förskansningar, att danska hären ej kunde undsätta staden, som derefter var så instängd, att knappast en enda man kunde derifrån smyga sig genom svenskarnes linier. När konung Christian nu såg, att ingenting vidare var att göra, reste han den 30 Juli till Köpenhamn, men afsatte dessförinnan general Ahrensdorf, hvars försumlighet det misslyckade undsättningsförsöket tillskrefs, och gaf i stället befälet åt generallöjtnant Wedel.
Så snart Carl XI fick veta att konung Christian lemnat sin här, skyndade han att derom underrätta danske kommendanten i Christianstad, hvilken misströstade om vidare undsättning och, bragt till det yttersta af brist på lifsmedel, uppgaf den så länge belägrade fästningen, den 4 Augusti, mot vilkor att besättningen skulle med all militärisk hedersbetygelse få aftåga till Helsingborg. Den 5 aftågade ock besättningen, som sammansmält till 1,100 man, och så var Christianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
