Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningeväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagskipningens historia för denna tid, då dels denna dom både i sig sjelf var obilligt sträng, emedan Palmstruch ej varit ensam om bankens förvaltning samt således icke heller bort ensam göras ansvarig derför, dels den hemlighetsfullhet, hvarom rättegångshandlingarna vittna, tyckes antyda att domstolen tagit intryck af annat än en oveldig rättvisa.
Palmstruchska banken hade emellertid gjort bankrutt, men nyttan af en bankinrättning hade blifvit så ögonskenlig, att man allmänt insåg nödvändigheten att genast låta denna bank ersättas af en annan, hvilken ständerna under 1668 års riksdag förklarade sig villiga att öfvertaga. Genom ett kungligt bref af den 17 September detta år öfverläts åt rikets ständer att »vexel- och lånebanken sig antaga och öfver dess upprättande, anläggande och förvaltning förordna och sluta, såsom de till verkets befrämjande och för det gemena bästa pröfva nyttigast och rådligast vara», och lofvade kongl. maj:t deröfver hålla hand, enligt särskild gifven försäkring och ständernas beslut.
Den åberopade »kongl. maj:ts försäkring, gifven rikets ständer på några vilkor och fördelar till bankens bästa», äfven af den 17 September 1668, innehöll, att alla kronans räntor af stora sjötullen, lilla tullen och accisen, som i Stockholm inflyta, skulle, de förra omedelbarligen efter skedd klarering i tullen, de senare medelbarligen ur de kassor, dit de ingå, vid hvarje veckas slut i banken inlevereras. Samma slags medel, inflytande annorstädes i riket, äfvensom allehanda andra af extraordinarie natur, egde banken, efter kammarkollegiets hörande och så vidt de ej till andra betalningar hvar på sin ort behöfdes, samt der det kunde ske med lämpa och utan besvär eller äfventyr för kronan, att till sig indraga. Äfvenledes skulle kronans kopparränta samt vinsten af myntet och af handeln med kanoner ställas till bankens förfogande. Vid privilegiers utfärdande å handel eller handtverk för enskilde eller bolag skulle förbehållas, att de insatte sina medel i banken. Der skulle ock insättas de medel, som enligt domstolars beslut borde deponeras, så vidt det anginge Stockholms stad, och annorstädes boende skulle det stå fritt att begagna sig af samma fördel. Vidare skulle Stockholms stads inkomster gå genom banken och omyndiges medel der få insättas. Alla i banken innestående medel, så infödde som främmande personer tillhöriga, frikallades för hvad händelse som helst, så i krigs- som fredstid, från seqvester eller konfiskering. Lånebanken skulle ega full rätt till skyndsam utsökning, så hos låntagare som löftesman. De kronans medel, som i banken inflöto, skulle vid anfordran hållas kronan tillhanda.
Rikets ständers förordning om banken i Stockholm af den 22 September 1668 åberopade hvad kongl. maj:t beviljat till bankens fördel, äfvensom den gifna försäkran om alla der insatta medels bevarande från allt ingrepp, hvaremot ständerna, å sin sida, lemnade en dylik försäkran till så väl kronans som enskildes betryggande. Till verkets förvaltning voro utseddde sex kommissarier, två från hvartdera af adeln, preste- och borgarestånden, och, att gå dem tillhanda med råd och dåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
