Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktadt sålunda regeringen föreslagit och ständerna bifallit, att hvarje stånd bland sig skulle utse personer till lagens öfverseende, skedde sådant likväl icke, utan i Maj 1665 beslöts i rådet att riksdrotsen Per Brahe, riksrådet Sewed Bååt samt assessorerne Erik Drysenius, Michael Gyldenstolpe och Olof Berling skulle jemte revisionssekreterarna Mårten Brenner och Jakob Snack (sedermera adlad med namnet Sneckenberg) granska allt, som under drottning Christinas tid blifvit uppsatt öfver lagen, och sig emellan öfverlägga om hvad ytterligare borde tilläggas, för att derefter till en stor kommission öfverlemna att slutligen utarbeta hvad sedermera skulle framställas för ständerna.
Under återstående delen af året var denna kommission sysselsatt med sitt arbete, hvars frukter visade sig i tre den 20 December 1665 utgifna afhandlingar: 1) »Förslag, huru justitien i allmänhet skulle kunna obehindrad hafva sin gång och underrätterne sin tillbörliga respekt och myndighet, och kongl. maj:t, som dessförutan med många vigtiga riksens ärenden är öfverhopad, icke härmed så öfvermåttan, som nu sker, belastas och besväras», innefattande åtskilliga förslag till förbättringar i lagskipningen, synnerligast med hänseende till underrätterne; 2) »Betänkande öfver riksdrotsens uppsatta punkter», sysselsättande sig hufvudsakligen med äktenskaps- och arfsfrågor, samt 3) »Förslag till straffordning», väsentligen öfverensstämmande med det förslag i samma ämne, som uppsattes 1643, men tillämpande hvad sedermera blifvit genom särskilda författningar stadgadt eller genom praxis vunnit häfd. Underskrifterna å detta sistnämnda förslag visa, att under årets lopp assessorn i Åbo hofrätt Magnus Rålambstierna blifvit ledamot af lagkommissionen i stället för Gyldenstolpe.
Någon större kommission blef emellertid icke utsedd, utan i stället fick Stjernhöök i Mars 1666 uppdrag att öfversätta Sveriges stads- och landslagar från den gamla svenska till den nu öfliga, »till ens och annans bättre förstånd», hvarefter från regeringens sida ingenting vidare för lagrevisionens befordrande åtgjordes förr, än frågan härom kom till tals i rådet i sammanhang med den om propositionen till 1668 års riksdag. Rikskanslern omnämnde hvad i afseende å denna revision blifvit åtgjordt först i drottning Christinas tid och sedermera af de under riksdrotsens ledning stälda deputerade, hvarefter han yttrade, att nu först borde afgöras, om lagen skulle revideras eller icke. Riksdrotsen anmärkte, att ett sådant företag väl vid första påseendet såge godt ut, men i sjelfva verket hade mycket att innebära, hvilket ock visat sig under konung Carl IX:s tid, då ständerna icke kunde förmås ur lagen borttaga blott några ord. Rikskanslern, Johan Gyllenstierna, Sten Bielke och Clas Rålamb ansågo dock nödigt, att lagen alltid reviderades efter tidernas lopp och förändringar. Då det ändock en gång måste ske, borde man ej dröja dermed den ena tiden efter den andra. Enligt ständernas begäran kunde man nu öfverlemna det, som redan vore uppsatt, åt några gode män för att sedermera meddelas ständerna. Denna mening segrade så till vida som det beslöts, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
