Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år följde han ock konungen till polska kriget, hvarunder Rålamb tjenstgjorde under Bengt Oxenstierna i kansliet och vid underhandlingarna med polska ständerna. I Februari 1657 sände konungen honom till turkiska sultan för att söka stämma denne till Sveriges fördel, emedan man befarade att han skulle hindra Racoczys förbund med Carl Gustaf. För detta vigtiga uppdrags fullgörande underkastades Rålamb en mängd äfventyr, synnerligast som resan till Turkiet skedde genom fiendtliga länder. Också måste han begagna flera förklädningar, var i Tyskland student, i Böhmen och Mähren officer, i Österrike hästmånglare, i Ungern krämare o. s. v. Han kom slutligen lyckligt till Konstantinopel och mottogs väl af sultan samt fullgjorde sitt uppdrag till konungens nöje, ehuru han ej kunde återkomma till Sverige förr än i Maj 1658, då han träffade konungen i Göteborg. Till belöning för väl uträttadt värf fick han nu välja mellan två län eller att stanna hos konungen. Han valde det sista och begagnades sedermera till flera vigtiga uppdrag ända till konungens död.
Under den då pågående riksdagen i Göteborg spelade Rålamb en betydande roll, förde ordet för tredje klassen på riddarhuset och uppträdde med mycken bestämdhet mot hertig Adolf Johans inträde i regeringen. Efter riksdagens slut blef han landshöfding i Upland, der han »verkade för länets uppkomst till samtliga invånarnes goda nöje», såsom det heter i en samtida uppgift, samt uppträdde åter vid riksdagarna i Stockholm 1660 och 1664, lika verksamt som vid den i Göteborg. I Augusti 1664 inkallades han i rådet på De la Gardies tillstyrkan, som hoppades i Rålamb finna en trogen anhängare; men denne slöt sig i stället till Bielkes parti, i allo delande dess åsigter och åtgärder.
Alltifrån sitt inträde i rådet var Rålamb en af dess verksammaste ledamöter, och vi få i det följande flera tillfällen att till honom återkomma. Då han blef riksråd, utnämndes han tillika till hofrättsråd i Åbo hofrätt, men tillträdde aldrig detta embete, emedan han redan i September 1664 blef rikskammarråd. Denna hans förflyttning till kammarkollegium skall äfven hafva skett genom De la Gardies inflytande, hvilken hade flera skäl att söka der få anstäld en sig tillgifven person; men äfven häri missräknade han sig, ty Rålamb visade sig vara lika oåtkomlig som Gustaf Bonde. För att hämnas utverkade ock De la Gardie, att efter Bondes död Rålamb och kammarrådet Henrik Falkenberg ålades ensamme redovisa för hela kammarverket alltsedan Carl Gustafs död; men äfven denna redovisning utföll helt annorlunda, än De la Gardie beräknat, emedan den blef för honom sjelf och hans tillgöranden ganska komprometterande. Rålamb stannade under det återstående af förmyndarestyrelsen i kammarkollegium, men blef, sedan Carl XI sjelf tillträdt regeringen, utnämnd till öfverståthållare i Stockholm i Juni 1673. Under den föregående riksdagen 1672 hade han, när de ofrälse stånden hos konungen anhållit att han icke måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
