Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officerare, som tjente under honom, fägnade sig öfver hans död.» Mycket personligt mod visade han äfven emellertid här, och att han var olycklig i sina sjöslag, var mindre hans fel än konungens, som gifvit honom ett uppdrag, för honom alldeles nytt.
Per Sparre, friherre till Kroneberg, herre till Engsö och Skälnora i Upland, Aspenäs i Vestmanland, samt Trollebo och Ericstad i Småland, son af riksrådet friherre Sparre, som tillhörde rådspersonalen under Christinas minderårighet, var född i Stockholm i November 1633. Vid återkomsten från vidsträckta utrikes resor under åren 1652–1656 blef han kammarherre hos drottning Hedvig Eleonora, hvilken han åtföljde under hennes besök hos Carl Gustaf i Preussen och Polen. Under denna resa öfversatte han romaren Curtii historia om Alexander den stores bedrifter »med så mycken färdighet», heter det i personalierna öfver Per Sparre, »att fråga uppkom, huruvida auctor vore lyckligare författare än baron Sparre tolk». Han skref ock på latin en panegyrik öfver Carl Gustafs segrar, jemförda med Alexanders, och var sålunda en äfven för sin tid ovanlig kammarherre. I Maj 1658 blef han president i Svea hofrätt och kort efter Carl Gustafs död guvernör i Lifland. Sedan landtmarskalken vid riksdagen i Göteborg 1660, Gustaf Posse, blifvit riksråd, utsågs Per Sparre till landtmarskalk för återstående delen af riksdagen samt erhöll dylikt uppdrag äfven under riksdagen i Stockholm samma år. Följande året afsändes han till Wien, för att bringa till afgörande några ännu sedan westfaliska freden återstående ärenden, och blef vid återkomsten från denna beskickning å nyo utsedd till landtmarskalk vid den riksdag, som hölls 1664. Vid slutet af denna riksdag inkallades han i rådet i Augusti 1664 och blef tillika kansliråd. Han fick dock ej länge utöfva dessa befattningar, ty under en resa till de varma baden i Schwalbach afled han i Juni 1669 och i Maj följande året firades hans begrafning i Riddarholmskyrkan. I en samtida anteckning heter det om honom, att »han var af ett stort vett och ett stort snille och på sin tid den fullkomligaste vältalare och skönaste man, som med de mest intagande egenskaper egde kända insteg hos det vackra könet».
Gustaf Kurck, friherre till Lämpelä, herre till Ållonö, Näs, Braheberg, Simonstorp och Rådenö, yngre broder till den här ofvan omnämnde Knut Kurck, var född i Oktober 1624 på Klackeborg i Östergötland. Efter föregående tjenstgöring under tyska kriget hade Gustaf Kurck 1651 blifvit befordrad till öfverste för ett finskt rytteriregemente, förordnades 1658 till landshöfding i Östergötland och inkallades i rådet på samma gång som Per Sparre, i Augusti 1664. Likasom brodern, ehuru vida mindre begåfvad än han, hade Gustaf Kurck varit en flitig medlem af »rumlaresällskapet» och stod äfven vid broderns sida under dennes strider mot De la Gardie och hans parti inom rådet, talade således ifrigt för sparsamhet och sträng hushållning med statens egendom, men var af helt annan mening, när det gälde egen fördel. Så begärde han i April 1667 för egen räkning en donation inom Keksholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
