Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ig*
Oscar j’L
af de föreslagna icerterna, så ätt Sverige, med en
årlig kostnad af 2 millio* ner kr., sktrfle efter 15
års förlopp ega 8 ^ansarbåtar af den större cerlen,
safnt 20 större och 14 mindre minbåtar, och efter
30 år 14 stötte och i o mindre f>ansarbåtar samt So
större och mindre minbåtaf. I denna riktning gjordes
ock sedermera framställningar till de följande
riksdagarna, och i mån af beviljade anslag har
byggandet af den nya sjökrigsraatérielen fortgått.
JFör lotsverket utfärdades deri 9 Juli 1862
nya författningar, dels angående lotshemman och
boningsplatser för lotsar, dels reglemente för lots-
och fyr-staterna, hvari sedermera åtskilliga ändringar
skett genom författningar under åren 1864, 1866-1870,
och den 21 December 1871 utkom nytt reglemente för
lots- och fyr-inrättningen samt Ufräddningsanstalterna
vid rikets kuster. Genom detsamma bildades en
särskild lotsstyrelse, hvilken sålunda skildes
från förvaltningen af sjöärendena. Reglemente för
pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap
utfärdades den 31 Oktober 1879.
Sjökar té kontor el organiserades den 27 Juni 1849,
då dess chef blef i frågor förande sjömätningar och
sjökartearbeten föredragande ledamot i förvaltningen
af sjöärendena, men stäldes från 1872 års början
i militäriskt och tekniskt hänseende omedelbart
under chefen för sjö-försvars*departementet ,och
upphörde således att vara föredragande ledamot i
sjöförvaltningen, söm dock fortfarande hade att
utanorclna de för sjökarteverket anslagna medel
och granska dess räkenskaper. Nytt reglemente för
sjökarteverket utfärdades den 21 December 1871.
Kyrkan och presterskapet.
De religiösa frågorna voro under detta tidskifte
föremål för mycken uppmärksamhet af båda
statsmakterna. Vidlyftiga öfverläggningar derom
föreföllo vid flera riksdagar och ledde äfven till
resultat, som i flera hänseenden voro ganska vigtiga.
Mot slutet af föregående tidskifte hade läseriet
börjat antaga en separatistisk riktning och allt
mera bestämdt skilja sig från statskyrkan. Det
framträdde i flera landsorter, men synnerligast i
Helsingland, Vestergötland, Småland och Dalarne. I
förstnämnda landskap uppträdde i .början af året
1843 en n7 läsare-apostel, Erik Jansson, som der
väckte stort uppseende. Han hade länge sysselsatt
sig med läsning af bibeln, samt Luthers, Arndts ocn
Nohrborgs religiösa skrifter, men slutligen trott
sig finna, att dessa uppbyggelseskrifter ej rätt
Öfverensstämde med den förstnämnda, hvarföre han
beslöt uppträda såsom för-kunnare af en med bibeln
mera öfverensstämmande lära, hvilken isynnerhet
deri skilde sig från statskyrkan, att genom tron
fullbordades icke blott -menniskans rättfärdiggörelse,
utan äfven hennes helgelse, så att den troende vore
fullkomligt syndfri. Inom flera af Helsinglands
socknar fiök han talrika anhängare, synnerligast
bland qvinnorna, kom snart i- delo med da förra mem
pietistiskt ^irinåefe läsarne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
