Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
t 513
det missödet att blifva bysatt för skuld,
hvarifrån han först genom Carl Johans ädelmod under
dennes vistelse i Paris 1814 befriades.
Nu upphörde dock hans diplomatiska bana och
han lefde sedermera flera år i Sverige utan
embetsbefattning. Han hade, utan egen ansökning,
blifvit skild från statsrådsembetet, hvilket han
ock, sedan han blifvit svensk minister i Frankrike
på ordinarie stat, ej kunde med denna befattning
förena. Förhållandet mellan honom och hans förman,
statsministern för utrikes-ärendena grefve von
Engeström, var ock ej det bästa. Lagerbjelke hade
tillåtit sig åtskilliga infallen om Engeström,
hvilka dennej ej kunde förlåta honom, och det
påstås hafva varit genom Engeströms inflytande,
söm Lagerbjelke icke blef här använd efter sin
hemkomst från Frankrike. Han blef emellertid grefve
1821, och slutligen 1823 uppdrogs åter åt honom en
offentlig’befattning, i det han emottog styrelsen
af de kungliga spektaklerna, den han utöfvade på
ett sätt, som bar ett högst lysande vittne om hans
stora förmåga; men då han, det oaktadt, anfölls i
tidningarna, för hvilkas anfall han i allmänhet var
alltför mycket känslig, nedlade han i Juli 1827 denna
befattning, hvilken ingen kunde fylla bättre än han.
I November 1831 inkallades han åter i statsrådet-,
och det var på hans förslag, som Post-tidningen
ombildades till »Sveriges Stats-tidning», i hvilken
Lagerbjelke under namnet Philalethes skref talrika
artiklar. Genom dessa råkade han i en bitter fejd
med oppositions-tidningarna, som idkeligen’ anföllo
honom och icke sparade på giftiga hänsyftningar,
hvilka djupt grepo honom, så mycket mera, som de
voro sådana, att han icke kunde öppet mot desamma
försvara sig. Han upphörde nu att lemna bidrag till
Stats-tidningen, och tilltagande sjuklighet bådade
slutet af hans skiftesrika lefnadsbana, hvilket ock
inträffade den 24 Maj 1837.
-.Grefve Gustaf Lagerbjelke var ovanligt rikt
begåfvad, och hans efterträdare i svenska akademien,
erkebiskopen Wingård, kunde i sin minnesteckning
med skäl om honom yttra, att han var »stor i
snille, kunskaper, verksamhet, tal, skrift och
umgängesvett»; men hvad som i hög grad felades honom
var karaktersfasthet, och denna brist, jemte en
viss cynism, som hos honom röjde sig i en sällsam
förening med den rikaste bildning och den finaste
belefvenhet, hindrade honom att vinna det anseende
och det inflytande, hans lysande själsegenskaper
eljest bort hafva beredt honom. Han hade ock för
liten sjelfkänsla att vara höjd öfver de omdömen,
som om honom yttrades, för hvilka han var ytterst
känslig, och hans snille röjde sig mera i qvicka,
blixtrande infallen, än han lemnat efterverlden något
varaktigare prof deraf, likasom han i allmänhet var
alltför mycket en tillfälligheternas man utan fast
mål för sin verksamhet.
Matthias Rosenblad, son till medicine professorn
Eberhard Rosenblad och Ulrika von Hermansson, en
syster till riksrådet grefve Matthias von Hermansson,
var född i Lund i Juni 1758. Efter fullbordade studier
inträdde han 1775 i kungliga kansliet, blef 1783
revisions-
Starbäck o. Bäckström, Ber, ur Sv. Hist. X.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
