Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrekt och Rådet, 1371-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit sonson till den gamle Vestgötalagmannen Algot,
om hvilken vi förut talat. Anunds son var Magnus
Sture, som förekommer i striden mellan Magnus
Eriksson och sonen Erik. Denne Magnus hade en son
Algot Månsson, en för dessa tider mycket framstående
man. Slägten synes hafva varit en folkungaslägt. Man
har ett intyg derför i en utsago af kaniken Sven
Johansson i Skara år 1417, då man undersökte den
berömde Skarabiskopen Brynjolfs slägtförhållanden i
och för hans ifrågasatta kanonisation. Att den döde
biskopen var af hög börd, är så mycket mera säkert,
sade kaniken, »som hans slägt fordom kallades och
ännu i dag af alla Sveriges rikes store och ädlingar
kallas folkungaslägten, något som ännu i dag är
förhållandet med herr Algot Månsson, hvilken i tredje
led härstammar från samme Brynjolfs fader[1]».
Algot Månsson begagnade dock icke sjelf
Sturenamnet. Han hade[2] två söner Gustaf till Ängsö
och Grönsjöberg och Anund till Räfsnäs, Almarestäk
och Ängsö. Denne Anunds sonson var Sten Sture,
riksföreståndaren. Alla dessa Sturar, hvilka kallas
de gamle Sturarne, förde i sitt vapen tre sjöblad.
En annan Stureslägt var de yngre Sturarne, om hvilka
mera framdeles.
Vasa-slägten tillhör äfven denna tid, men är till
sitt ursprung lika dunkel som Stureslägten. En Nils
Kettilsson känna vi såsom innehafvande Stockholms
slott, när konung Albrekt kom till Sverige. Han är
också den förste, om hvilken man är ense att han
tillhör Vasäätten. Stamfadern skall hafva hetat
Ingemund och lefvat på Magnus Ladulås’ tid. Den
ofvannämnde Nils var fader till Christer Nilsson till
Björnö, som vid denna tid börjar blifva bekant. Om
anledningen till namnet Vasa är man lika obekant som
om ättens ursprung. En gård af det namnet ligger i
Skeptuna socken af Seminghundra härad i Upland, och
emedan den af ålder tillhört slägten, har man härledt
namnet derifrån. Andra hafva härledt det från vapnet,
som skall föreställa en sädeskärfve, som kallas vase,
eller – hvilket må hända är troligast – en risknippa,
som man brukat begagna sig af vid stormningar.
Af Bielke-slägten hafva vi redan lärt känna
flefa. Riksdrotset Nils Thuresson, som så verksamt
deltog i arbetet för konung Magnus Erikssons
afsättning och Albrekts upphöjande på tronen, och som
stupade vid Åbo, känna vi af det föregående. Hans
bröder Erik, Sten och Bengt voro alla framstående
män för dessa tider. Bengt var gift med Ingeborg
Magnusdotter af Ulfåsaätten och hade med henne
sonen Sten Bengtsson till Ridö, hvilken var lagman i
Vestmanland och Dalarna redan 1308 och blef riksmarsk
år 1376. Detta embete innehade han till 1388; blef
sedan höfvidsman på Stockholms slott 1390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
