- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
539

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Birger Magnusson och hans bröder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Danmark ej stod att vinna, så länge Birger satt
i fängelse, och om genom lyckans oförutsedda skiften
den danske konungen skulle blifva i stånd att tvinga
dem till förlikning, var det ganska klart, att deras
vilkor ingalunda skulle vinna derpå.

De beslöto derför att sjelfve inleda förlikningen
med sin broder, öfvertygade om att de sålunda skulle
kunna betinga sig de största fördelarne. Och i fastan
år 1308 gjordes en dagtingan med Birger. »Efter
påsken» – säger rimkrönikan – »kommo riksens råd till
Nyköping och gingo upp i slottet, der konungen var,
för att höra hans svar, om han ville gå in på hvad
de öfverenskommit. Och konungen antog de förelagda
vilkoren.»

Den 26 Mars hölls ett herremöte i Örebro, och der
stadfästades Nyköpings dagtingan. Dess innehåll är
sådant, att hertigarne skulle förefalla oss allt
för enfaldige, om de ens ett ögonblick kunnat tro,
det Birger skulle hålla de i densamma föreskrifna
vilkoren. »Allt det förflutna skulle vara glömdt,
alla hertigarnes eder och förpligtelser till konungen
deruti inbegripna. Konungen underkastade sig helt
och hållet sina bröders välbehag och nöjde sig med
den lott af riket, huru liten den än måtte vara,
som de ville tilldela honom. Allt skulle konungen
obrottsligen hålla, och om han i någon måtto bröte
emot denna dagtingan, skulle han underkasta sig
kyrkans bann och aga, efter som af hertigarne
tillsatte män profvade skäligt. Bröt han deremot,
skulle han hafva förverkat sin andel af riket, alla
hans män vara fridlösta från sin ed, och lika så
hertigarne icke vara förpligtade att fullgöra något
af hvad de lofvat.»

Och sådana vilkor blefvo af konung Birger antagna och
besvurna. »Han svor vid den Krist, som himmel skapat,
löf och qvist och uppå det helga bröd, Guds lekama
och död.»

Svantepolk Knutsson, Carl Tydiske, Bengt Bosson och
Ragvald Puke beseglade tillika med konungen denna
förskrifning. Biskop Bryniolf i Skara och dertill fyra
riddare utom de ofvan nämnda äfvensom sju andra af
rikets ädlingar och store undertecknade och beseglade
likaledes på konungens sida brefvet.

Kort derefter om sommaren begaf sig konung Birger
med sin drottning och sina barn ur riket. Han drog
först till Gotland och derifrån till Danmark till sin
svåger, som mottog honom med mycken frändkärlek. »Sörj
ej, Birger» – skall den själsstarke och konungslige
Erik Menved hafva sagt – »jag tager upp en skatt
af Danmark, och fullt visst tror jag mig det förmå,
att du skall återvinna Sveriges rike!»

I afseende på krigsrörelserna må nämnas, att ett
nytt tåg af Erik Menved egt rum samma sommar. Ett
nytt stillestånd hade då blifvit beramadt och ett nytt
möte utsatt att hållas näst före julen. Men detta möte
blef ej af. Sakerna togo deremot en annan vändning.

Hertigarne fingo en ny fiende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free