Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krig med Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krig med Norge.
Kort efter det ingångna stilleståndet med Danmark
kom bud och bref från konungen i Norge till hertig
Erik. Konung Hakon bad hertigen möta sig vid elfven[1]
strax vid Konghälla.
På Munkholmen strax vester om den nuvarande staden
Kongelf möttes konungen och hertigen. Konung Hakon
begärde här af hertigen att återfå sina slott. De
voro gifna hertigarne, medan de befunno sig i
nöd och landsflyktiga ur sitt rike, nu innehade
de sjelfve detta rike, och konungens fordran var
alltså ganska billig. Men de fyra slotten – de voro,
som vi veta, Konghällas, Nicklaborgs, Hunehals’
och Varbergs – vägde mycket i hertig Eriks hand. Han
ville ej återlemna dem. Trolofningen med den norska
konungadottern fick hellre fara, än Erik lemnade de
fasta slotten.
Denna hertigens vägran hade den norske konungen
förutsett, och det var derför hans plan att så fort
hertigen ifrån Munkholmen kommit öfver till Konghälla
– dit konungen tog för gifvet att han skulle begifva
sig – genast kringränna staden och fästet samt tvinga
hertigen att gifva med sig.
Konungens afsigt blef emellertid bekant för hertigen,
så att han tog en annan väg.
På Nicklaborg var herr Sigge, en rask och tapper man,
af hertigarna satt till slottshöfding, och han häfdade
nu sitt rykte. Ty konung Hakon drog med sin här – »en
mäkta klubbahär» – för slottet och belägrade det under
fem veckors tid utan att kunna taga det, hvartill,
utom slottshöfdingens duglighet, äfven bidrogo de
rikliga förråd, hvarmed hertig Erik försett detsamma.
Denna motgång gjorde konung Hakon bekymmer, men
grefve Jakob af Halland var der, »och han stack det
i konungens öra», hvad han skulle göra.
Strax utanför Konghällas slott låg en liten holme
i elfven med en hög klippa. På denna klippa rådde
grefve Jakob konung Hakon att uppföra ett fäste,
som skulle på en gång vara en ständig nagel i ögat på
innehafvaren af Konghälla slott och tillika försvåra
tillförseln dit. Och konung Hakon följde grefve Jakobs
råd, och så uppstod Bohus slott[2].
Det uppfördes visserligen till en början endast af
trä, men för de tidernas belägringskonst var det med
sitt ypperliga läge tillräckligt starkt. Grefve Jakob
af Halland4 blef höfvidsman på Bohus.
Då hertig Erik icke kunde uträtta något mot detta nya
fäste, ryckte han, »sedan vintern lagt broar öfver
strömmar och kärr, så att man kunde på dem både rida
och gå», med sin här in i Norge. Öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
