Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Vid seklets slut. Svenskt måleri (fortsättning) - 13. Fantasiinslag i svenskt måleri - John Bauer, Ivar Arosenius - 14. Tecknare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 GEORG NORDENSVAN
ute på sin stora resa, som sträckte sig till Grekland och Palestina. Redan som elev
hade han medverkat vid dekorerandet av Uppsala domkyrka och Katarina kyrka i
Stockholm och hade utfört teckningar till Tomas å Kempis. På det dekorativa
området fick han starka impulser av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkdekoration
blev hans huvudområde som målare: utsirandet av Uppenbarelsekyrkan vid
Saltsjöbaden i bysantinsk stil, koret i Engelbrektskyrkan, Högalids- och
Matteus-kyrkorna, kompositioner till glasmålningar flerstädes. Han utförde dessutom
dekorativa målningar i profana byggnader samt konstnärliga affischer. Sträng
stiliserad hållning har han konsekvent genomfört även i ståtliga illustrationer,
främst i talrika bilder och ornament i monumentalverket "Gustav V:s bibel".
Religiöst måleri har fått en idkare av annan läggning i Ole Kruse, till börden
dansk, från 1901 svensk medborgare, bosatt i Göteborg. Påverkad huvudsakligen
av Fra Angelico och Durer har han sökt dekorativ stil, är lyriker, mystiker,
sym-bolist och svärmisk romantiker.1
Romantik och sagofantasi fingo representanter i John Bauer och
Ivar Arosenius.
Bauer hade sitt hemvist i sagans värld, i hans fantasi levde
täcka små prinsessor, feer, barn ute på äventyr i förtrollade
skogar, tomtar, groteska trollkäringar och trollkungar. Hans bilder bäras av ljus
romantik, konstnärlig kultur och behagfull linjekonst - närmast påverkad av
engelska tecknare. Hans konst var en älskvärd och känslig lek av en harmonisk
och lycklig natur.
Arosenius var i mångt och mycket hans motsats. Likheten dem emellan är att
söka i bådas ständigt livfulla inbillningslek. I Arosenius’ tidigare bilder rör sig
denna i trots och hån, i utmanande gyckel. Han vann jämvikt i sagor, som han
själv diktade, i bilder av primitiv fantasi och därjämte i groteska, godmodiga
karikatyrer av svenska lantliga typer. På detta sistnämnda område har han
knappast sin överman i svensk konst. Under de sista år, han fick uppleva, tillkommo
stämningar från hans eget hem, burna av innerlig lyckokänsla.
Arosenius9 område sträckte sig från backanaliska kompositioner - "Rus" - från
burlesk realism - "På gästgivargården" - till "Madonna" - den unga modern
med det lekande barnet i sitt knä, tänd lampa, miljön ett anspråkslöst hem - eller
till "Den lilla flickan och ljuset" - barnet, ensamt i det stora skumma rummet,
blickar undrande upp till det tända ljuset, som står högt uppe på
kakelugnskransen.
14.
Teckningen hade under de gångna årtiondena varit en konstart, som föga odlades
i Sverige. Scholander var visserligen en mästare i stilfull ornamentering liksom i
1 "Livets träd" i Göteborgs museum. Bland hans övriga kompositioner "Den gyllene
staden - det nya Jerusalem", "Maria i Rosengård - en hymn till kärleken".
John Bauer, f.
1882, d. 1918.
Ivar Arosenius, f.
1878, d. 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
