Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Karl XV:s tid. Konstnärer och konstverk - 2. Tidens smak - 3. Qvarnström och Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV :s TID. KONSTNÄRER OCH KONSTVERK 53
konstnärligt värde än den mest storståtliga framställning av Valhalls gudar, om
denna ej besjälas av konstnärligt temperament och av uttrycksförmåga.
Dylika uttalanden sprida kanske någon misstro mot den stora konsten, om de
också ej i högre grad påverka den stora publiken. Men vid utställningen i
Göteborg 1869 klagar Eichhorn över, att Diisseldorfskolan - d. v. s.
genremåleriet - "hos de bästa av våra målare undertryckt sinnet för vår historia och
våra stora minnen".
Han finner nu även, att Dusseldorf utövat ett ohälsosamt inflytande på vår
nordiska landskapsmålning.
Nya vindar börja anas.
3.
i
Från utställningsåret 1866 förskriver sig den gruppfotografi av Karl XV :s
konstnärskrets, som här återgives som titelplansch.
Konungen intar som sig bör hedersplatsen. Närmast honom ses de inom
konstvärlden styrande, Dardel och Nyström sittande, Scholander som
förgrundsfigur, Qvarnström och Boklund stå bakom Dardel och Höckert och Edvard
Bergh bakom konungen. På båda flyglarna gruppera sig de övriga, flertalet av
de äldre till vänster från åskådaren. Där återfinna vi ungdomarna från
1840-talets Rom, Palm grånad i skägg och hår, Plagemann tärd och betryckt, Troili,
som lagt på gubbfläsket, den allvarlige Molin, Stack, som nu är en vördig
professor. Här ses även Staaff, ungdomlig och skämtsam, och Henrik Ankarcrona,
som jämte den yngste i laget, Georg von Rosen, kommit in bland de äldsta.
Blackstadius, Billing och Lea Ahlborn hålla sig i andra planet, men för Amalia
Lindegren ha herrarna lämnat plats i första ledet.
På högra flygeln sitta Koskull, Wallander och Brandelius, bakom dem stå
Arsenius, Eskilson, Malmström, Winge, de båda landskapsmålarna Wahlberg och
Rydberg samt Törnqvist, som jämte Scholander representerar arkitektyrket i denna
församling.
Detta är den stockholmska konstnärskretsen. Emigranterna lysa med sin
frånvaro. De hemmavarande representera dem förutan de riktningar, som nu äro
uppe, arv från gårdagen och inslag på nya vägar, stor konst och anspråkslös,
nationell och allmängiltig, plastisk och målerisk, poesi och prosa, olika
förutsättningar, olika mått av begåvning och olika uttrycksmöjligheter.
Den stora konsten i fosterländsk anda har sina representanter
såväl bland målare som bland skulptörer.
Qvarnström tog arv efter Fogelberg, Molin och Malmström efter Blommér,
Winge efter Wahlbom. Nya personligheter medförde nya sätt att uppfatta dessa
Qvarnström och
Molin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
