Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 11. Nils Jakob Blommér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 GEORG NORDENSVAN
Krafft "har på det hela gjort mig nöje". Och Stack - nu akademimedlem -
fastslår "kolossala framsteg" i det rent måleriska.1
När Blommér 1850 flyttar till Italien, överger han sina nordiska romantiska
ämnen - "Asgårdsreia", som skulle symbolisera vinternatten, stannade vid
färgskissen. Anslag och karaktär äro här helt andra än i de idylliska drömmarna,
här är naturen i våldsamt uppror, över det stormiga havet rida de stupade
kämparna fram i vild fart, figurer och hästar avteckna sig skarpt mot det
flammande norrskenet. Skissen står helt ensam i Blommér s alstring - den visar
nya tag och nya möjligheter.
Akademien har, då Blommér beger sig till Italien, rått honom till ett
bestämdare studium. Själv vill han också behandla större ämnen än de
stämningsmotiv, han målat under sin parisertid. Och nu gläder han ej blott gamle Krafft
utan även de andra mer och mindre åldriga fäderna. Ty nu behandlar han
barnamordet i Betlehem, nu ämnar han på allvar bli historiemålare, och nu
uttrycker akademien sin fägnad över att han "tagit en av akademien förväntad
riktning till ett högre och ädlare mål".2
I Italien liksom förut i Paris studerar och kopierar han med iver de gamla
mästarna. Han väljer nu ämnen ur nordens mytologi och kan snart nämna bland
de motiv, han redan utfört, "Loke, bunden vid klipporna och hos honom Sigyn,
som gjuter bort giftet" samt "Fröja, sökande sin make Oder, dragen i sin vagn,
omgiven av alfer" - "då dessa naturväsen", skriver han till akademien,
"uttrycka det renaste och älskligaste av förfädrens personifikationer, har jag funnit
dem särdeles passande till sällskap åt Fröja".
Det var en rik verksamhet, han nu motsåg. Han hade idéer i överflöd,
pensionen hade han fått förlängd på ytterligare ett år, hans liv var ej blott
sorgfritt utan lyckligt, och framtiden stod för honom i skimrande solsken.
Från Venedig, där han vistas 2 månader hösten 18*52, skriver han glada,
korta brev till vännerna i Rom, som antagligen känna till det huvudsakliga
skälet till hans resa norr ut. Men i breven talar han ej om annat än att han
studerar " ’i famosi pittori’ för att ej glömma dem" och att han är "sysselsatt
med fabricerandet av färgskisser efter präktiga tavlor". Då han återvänder till
Rom, för han emellertid med sig en ung finska, som varit hans elev i
Stockholm. Hon har mött honom i Venedig, och nu blir hon hans hustru.
Den 7 nov. vigas de. En vecka därefter insjuknar han. En förkylning, som
han ådragit sig då han kopierade i dogepalatset, medför efter en skenbar
bättring en lunginflammation, som ej står att häva.
Vid kamratens sjuksäng skriver Molin till Nyström 29 jan. 1853:
"Blommér är mycket sjuk och vi äro i daglig ångest och bekymmer för
hans tillfrisknande. Gud vet hur den kommer att slå ut, men enligt läkarnas
1 Brev till Billmark 8 okt. 1849. - 2 Akademiens protokoll 18 okt. 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
