Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 7. Qvarnström - 8. Johan Peter Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 GEORG NORDENSVAN
harpa och lagerkrans och en runsten. Han är den gudaborne skalden - den
strålande blicken riktad in i rymder, där varken tvivel eller mjältsjuka finns,
på läpparna ett inspirerat leende, det ädla huvudet högburet, kroppen i vilande
men på samma gång smidig och något kokett ställning, slängkappan
uppburen med mycket behag av samma hand som håller boken.
I Berzelius ville Qvarnström - som fann uppgiften både svår och
otacksam - framställa "den milde, vetenskaplige tänkaren". Han ställde honom med
något nedböjt huvud, blicken skarp, klok, genomträngande, riktad rätt framåt,
den breda ryggen något böjd, den tunga kappan fasthållen av samma hand
som håller en pappersrulle, i andra handen en penna.
I Engelbrekt gav Qvarnström senare idealbilden av den svenske mannen,
och hövdingen - öppen, trofast, klok, oböjlig. Engelbrekt har något av
Fogelbergs Tör i det högburna huvudet, dem öppna pannan, som aldrig gömt på en
tanke av svek eller låghet. Ena handen på svärdet - medeltidens och även
nya tiders lagbok - den andra knuten om stridsyxan, bondens värn och skydd.
Lugn är han, han skall ej förivra sig, han är ej våldets man, han litar på
sin rätt, och först då denna ej längre aktas, slipar han vapnen, medveten om
sin kraft.
Bland de utkast till statyer, Qvarnström utförde, finnas ett par olika exemplar
av Karl XII. Det sista av dessa står högst, Krigarkonungen står barhuvad i
sin kända dräkt, med högra handen knuten, vilande på en kanon, och med den
vänstra om värjfästet. Samlad, medveten, trotsig kraft utmärker denna bild av
mannen, som ej kunde vika, endast falla. Den visar ock, hur Qvarnström arbetat
sig till allt större enkelhet i sina uttrycksmedel. Liksom Fogelberg i en av
sina Karl XII: skisser slopade han alla förklarande attribut liksom han även
slopade den traditionella kappan och ställde figuren odraperad, så som Rietschel
ställt sin berömda Lessingstaty. Rietschel är den samtida konstnär, som
Qvarnström plägat jämföras med och som säkert också inverkat på honom.
Flera av dessa arbeten tillhöra ett senare skede av svensk konstverksamhet.
Qvarnström stod kvar som akademiens styresman ända till sin död 1867.
8.
Johan Peter Molin, Molin - 4 år yngre än Qvarnström - hade först vid mogen
f. 1814, d. 1873. ålder ägnat g.g åt konsten
Liksom Fogelberg var han göteborgare. I likhet med denne och med flera
av våra konstnärer - Nyström, Scholander, Blommér, Nordenberg, Wallander
- hade han vunnit gesällbrev, innan han blev konstnär, men medan de andra
nått gesällvärdigheten i egenskap av målare eller murare, så förlänade honom
hans fullmakt plats i samhället som rättskaffens gesäll i "det lovliga
bakare-ämbetet i Kongl, sjö- och stapelstaden Göteborg", där hans fader var bagare..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
