Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 5. Byggnadsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 GEORG NORDENSVAN
5.
Byggnadsskolan.
Den enda avdelning inom akademien, som visar livaktighet är
byggnadsskolan, som ledes av Nyström till 1848 och därefter
av Scholander. De båda bli i Sverige representanter för det genombrott,
arkitekturen vid denna tid upplever i de ledande länderna, för klassicismens
övergång i en av allahanda historiska stilar påverkad byggnadssmak.
Grekisk och romersk arkitektur härskar ej längre suveränt. Romantiken har
återuppväckt medeltidsstilarna, gotiken har upplevat en ny vår, även romansk
stil har återuppstått, och snart är smaken inne i en ny renässans, romersk eller
i olika länder nationellt betonad. Försöken att i modern arkitektur tillämpa
stilar från olika länder och olika tider medföra ett ytterst livligt
experimenterande, kopierande och kombinerande.
I Sverige är Nyström den, som ivrigast följer de samtida rörelserna i
utlandet och söker sprida kunskap, intresse och förståelse för deras mål och
medel. Han gör upprepade studieresor till utlandet, samlar sina erfarenheter i
vidlyftiga anteckningar,1 håller även offentliga föredrag i ämnet.
Hans fackstudier i Paris och Italien ligga nu ett tjugutal år tillbaka i
tiden. Hans väg har fört honom ifrån nyklasslcismen, och temperamentsfull som
alltid klubbar han nu ner den skola, han växt upp i, och de ideal, man där
sökte, liksom han kraftigt och hetsigt utdömer sina föregångare från Desprez
fram till Fredrik Blom. Nu varnar han ungdomen för de antika formerna, som
ej lämpa sig för den nya tidens behov. Medeltidsstilarna ha givit ansatser men
ha ännu ej givit upphov till en sund modern arkitektur. Den tid, som nu är
inne, arbetar på att nå reda i en mångfald av förebilder, men den har ej
förmått annat än att uppamma en eklektisk arkitektur, många av dess alster äro
intressanta och förtjänstfulla, äga smak, karaktär, elegans och andra goda
egenskaper utan att likväl vara fullfärdiga uttryck för tidens konstnärliga vilja
och skaparförmåga.
Med en mängd exempel ur Tysklands, Frankrikes och Englands moderna
arkitektur belyser han sina anmärkningar och sina uttryck av erkännande,
framställer önskemål och uttalar varningar.
Avgjort förkastlig är för honom stilblandning, användandet av historiska
stilelement, sammanställda utan mening och urskillning, endast i syfte att
åstadkomma effektfulla fasader. Han upprepar Gottfried Sempers för all
byggnadsverksamhet grundläggande fordran, att arkitekten vid sitt arbete skall utgå från
byggnadens ändamål, och att dennas form skall betingas av och uttrycka detta
ändamål. Nyström, liksom Semper före honom, fordrar, att behovet skall
bestämma formen - det han i främsta rummet fordrar av en byggnad är
ändamålsenlighet, ärlighet i det konstruktiva och därjämte materialens äkthet. "Där
1 I handskrift i Konstakademiens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
