Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 GEORG NORDENSVAN
pelse, där intet parti kunde borttagas utan skada för det hela. Detta var en
synpunkt, som konungen måste dela - konung Oskar hade konsekvent fasthållit
önskemålet: en värdig museibyggnad. Och nu fattade han ett dristigt beslut,
då han upplöste byggnadskommittén och (januari 1850) utnämnde Kleen till
ensam byggnadschef.
Kommittén var alltså ersatt av en diktator, och dennes inflytande hos
konungen var obegränsat. En tysk arkitekt Wentzel anställdes på anmodan av
Stiller som tillsyningsman men avskedades efter ett år. Då så behövdes,
rådfrågades Stiiler. Kleen hade åtagit sig att uppföra museet i dess helhet efter
dennes plan, alltså av ädelt material. Byggnadens yttermurar kläddes helt och
hållet med kalksten - det var första gången detta försöktes i Sverige. Stiller
lät i Berlin utarbeta en mängd detaljer och likaså modeller till dekorativ
skulptur - med undantag av några statyer på taket och två grupper vid
portalen fick fasaden all den dekorativa prydnad, som upptages på Stillers ritning
av 1849. Själv kom denne 1858 till Stockholm för att se sitt bygge.
Museet hade växt upp under ett ständigt klander mot ledaren, som under
tiden stigit i graderna till general och fortifikationschef och som styrde med
en självhärskares myndighet, med hårda händer och hård hud, orädd och
tjur-huvad, trotsande både förtal, beskyllningar och försök till kontroll. Ej minst
missnöjd var riksdagen, som gång på gång måste anslå nya summor.
Det sista anslaget gavs med villkor, att Kleen skulle avgå från chefskapet.
Detta skedde 1863, byggnaden stod då till det yttre färdig och hade kostat
2,130,000 rdr bro, vartill kommo 95,000 rdr b:o till ordnande av de närmaste
omgivningarna. Planen att inrymma riksbiblioteket i mellanvåningen uppgavs
först då - det var likväl just biblioteket, som vållat oöverkomliga svårigheter
och medfört slopande av Scholanders byggnadsförslag.1
Scholander fick till slut ändå en andel i bygget. 1864 övertog han
utförandet av museets inredande och interiörernas dekorativa utsmyckande.
Han ansåg det som en lycka både för Stockholm och för sitt eget
konstnärsnamn, att hans museum - utarbetat under så ogynnsamma förhållanden -
ej kom längre än på papperet. I en följd artiklar i Posttidningen uppträdde
han offentligt till Kleens försvar. Han ingick ej på motiven till dennes
handlingssätt, han endast påpekade, att utan Kleens ingripande hade den illa påbörjade
affären ej kommit ur fläcken. En svensk arkitekt skulle under då rådande
förhållanden aldrig fått utföra ett så kostsamt arbete. Alltså - det är slutklämmen
i Scholanders anförande om den man, mot vilken han för övrigt ej var
synnerligen vänskapligt stämd - är det Kleen, Sverige har att tacka för att museet
står där det står, ett värdigt hem för den svenska konsten och en prydnad för
huvudstaden.
1 Kleen avgav vid sin avgång redovisning för bygget i dess helhet. Hans berättelse är
i utdrag tryckt i Tidskrift för byggnadskonst 1866.
I avlöning som byggnadschef hade han haft 3,600 rdr b:o årligen. Stiller erhöll 1861 i
arvode 20,000 rdr b:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
