Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Parisersvenskar och romare. 1830--40-talen - 3. Gustav Vilhelm Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARISERSVENSKAR OCH ROMARE
407
Han var alltså redan på den tiden ett stort original.
Efter 11 år i Rom anträder han på hösten 1851 sin stora resa - enligt
Fogelberg hägrade som resans mål Grekland, Egypten, Indien. Han kom så
långt som till Sicilien. Men då han en dag i Messina återvände till sitt hotell,
befanns att tjuvar visiterat hans rum och bortfört hans resgods - kläder,
portföljer, målargrejor, även målarparaplyn hade de hållit till godo med. Det
enda som fanns kvar var reskassan, som förvarades i den enda byrålåda, de
glömt att undersöka. Varpå han vände
om till Rom. Akademien hemma
skickade honom till tröst 41 rdr och 66
skillingar b:o, som funnos disponibla.
Lundgren, som nu vistades i
Spanien, hade därifrån skrivit lockande
brev om naturens skönhet och om
de måleriska städernas rikedom på
motiv för en landskaps- och
arkitekturmålare. Spanien var ett oberört
land, där det var brist på konstnärer
men gott om resenärer, som gärna
ville föra med sig små minnen av de
vackra platser, de besökt.
Palm reste mycket riktigt över till
Barcelona men fann lika oroliga tider
där som i påvens Rom - och så dök
han upp i Paris. Där stannade han
ett år, deltog i salongen 1852 med ett
par italienska landskap, skärskådade
den franska konstens nyheter, kände
sig mera tilltalad av Delaroche och
historiemåleriet än av de moderna landskapen, blev sina ideal trogen och förde
dem med sig hem till Sverige.
I 16 år hade han varit utomlands, då han, som Egron uttrycker sig, "utbytte
romfararens pilgrimskåpa mot hemmets blommiga nattrock" och slog sig ned
i Geijerska huset på Riddarholmen - med "paletten på tummen, cigarren i
munnen och glasögonen på näsan".
Hemma gjorde han sig känd som en man med stadgade åsikter - redan i
Paris hade Wahlbom lagt märke till, att Palm "i många fall börjat ändra
tänkesätt och troligen kommer att vidare framgå åt ett annat håll än det gamla,
i den mån han inser det goda och riktiga uti att ändra sig".
Hans "kända myrverksamhet" mattades ej. Det var mest italienska motiv
han utförde med ledning av sitt rika förråd av målade eller tecknade studier.
G. V. Palm.
Målning av Haubel. Rom 1842.
Svenska porträttarkivet. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
