Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. I konstens huvudstäder. 1830--40-talen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I KONSTENS HUVUDSTÄDER 393
Plagemann skrev in sig i republikanska gardets mobila avdelning, som
förbundit sig att, om så behövdes, deltaga i stadens försvar. Han steg i graderna
till sergeant. Hans kompani var huvudsakligast upptaget av att bevaka de
Vatikanska trädgårdarna och ingångarna till palatset och museerna, men han stod
också på vallarna och tycks ha varit den ende av svenskarna, som verkligen
luktat krut. Berättelserna om Palms krigardater äro uppdiktade och bestredos
av honom själv.
Den svenska kolonien glesnar emellertid. Mer än en av de gamla trofasta
ser sig om efter en annan uppehållsort.
Man offrar sin bajocco åt fontana Trevis nymf, landsmännen följa den
avresande till ponte Molle, där man en solskensdag hälsade honom välkommen.
Nu tömmer han den sista fogliettan för ett glatt återseende av den eviga staden
- och så äro de sorglösa ungdomsåren ett minne blott.
Det fanns dock alltid några som stannade, en och annan "ny" anlände,
och det hände också, att en och annan av de gamla återkom. Men den gyllene
tiden var förbi. Och det var ej i Rom, tidens konst växte och sköt skott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
