Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. I konstens huvudstäder. 1830--40-talen - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 GEORG NORDENSVAN
7.
Våren är karnevalens tid. Då fylls tiberstaden av sång och dans, då ljuda
tamburinerna från morgon till sena natten och varje torg är en danssal, varje
Osteria en ballokal.
Våren avslutas med tyskarnas majfest, konstnärernas extra karneval i det
fria, utfärden till grottorna i Cervarodalen.
Alla deltagarna äro kostymerade, man rider på hästar eller åsnor, eller
åker man i vagnar, förspända med blomster sirade oxar med kraschaner på
bröstet och förgyllda horn. Armén uttågar från Rom i dagbräckningen och
frukost avätes vid en ruin halvvägs till målet. Hela tåget är ställt på krigsfot.
Ordningen uppehälles av gendarmer med rödmålade näsor, epåletter av
grönsallad och trekantiga hattar liknande de påvliga gendarmernas, men med en
stor vinflaska målad på framsidan. "Presidenten" för befälet över det hela,
under honom stå 8 kommenderande generaler.
Vid 1844 års fälttåg var Palm en av generalerna i en gammal sidenfrack,
halmepåletter och en väldig trekantig hatt. Scholander var Ganymedes med
tyrsus och murgrönsgirlander anbragta här och var. Bland andra svenskar sågos
Fogelberg, Wahlbom och Stack.
Vid framkomsten till Torre de’ Schiavi mönstras kohorterna och
"folksången" avsj unges:
"Freut euch des Lebens,
weil noch das Lämpchen gluht!
Pfliicke die Rose,
eh’ ,sie verbliiht!"
De av ridderskapet, som äro hågade för olympiska spel, skjuta till måls
med pilar och kastspjut på en skottavla, där man målat "der Rezensent", en
glasögonsprydd professor, andra kapprida på trilskna åsnor - den, som
kommer sist, får priset. Festmåltiden avätes i de måleriska grottorna.
Återtåget på kvällen vid fackelsken är dock det mest groteska av hela
tillställningen. Festyran har alltid gripit några, så att de tagit sig för mycket till
bästa. En oxvagn står för deras räkning; särskilt anställda "kirurger" taga dem
om hand, och kohorterna skyldra, när dessa blesserade med en trumslagare i
spetsen passera förbi de djupa leden.
Det hela beskrives som en fest, omöjlig att tänka sig någon annanstädes än
i Rom.
Under sommaren sprids kolonien. Då blir solen skuggsidan i tillvaron. Roms
gatstenar äro glödheta, de konstnärer, som satt sig i sinnet att stanna kvar vid
sitt arbete, göra heroiska ansträngningar för att hålla sig vid vigör. Modellerna
somna, leran torkar i skulptörens hand, där han arbetar i blotta skjortan och
med en gördel om magen, "svettas och dricker vatten".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
