Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 2. Kungliga museum under Rööks ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1820-1844 311
utställningen, omfattande olika målarskolors alster. Därefter följde en
utställning av holländska målningar. Man hade valt denna skola, därför att - som det
heter i förordet till katalogen - naturefterhärmningen, "grunden för all
bildande konst", där framträdde självständigt och enkelt, "utan urval av föremål
och utan ideal syftning" - ett uttryck som påminner oss om att smaken hos
konstens ledare höll på att undergå en förändring.
Av de följande utställningarna blev den, som anordnades våren 1841,
särskilt betydelsefull. Dess 389 nummer - uteslutande målningar i olja - gåvo
den första historiskt och kronologiskt ordnade överblick, som i Stockholm
förekommit, av den svenska konstens utveckling alltifrån 1600-talet.
Voro utställningarna avsedda till allmänhetens gagn, så blevo inköpen till
stor nytta för de unga konstnärerna. Inköpen finge utsträckas även till norska
och danska konstverk - dock till en begränsad summa.
I november 1832 uppger Sandberg, att konstverk för vid pass 2,300 rdr b: o
blivit inköpta och att ytterligare inköp för 1,000 rdr b: o skall äga rum i januari.
I mars skall alltsammans lottas bort, vinster till ett värde av mellan 200 och
10 rdr b:o.
"Det synes redan", yttrar han, "som detta fördelaktigt inverkat på
konsterna härstädes, ty om någonting dugligt göres, är bra för en studerande
konstnär veta, varest han kan få sälja sitt arbete utan att behöva placera
detsamma i klädståndet."
Styrelsen har "ej nog lovord" för den beredvillighet, varmed "konsteffekter,
ofta till överflöd, blivit till förevisande inlämnade". Allt tages emot, som ej
är absolut underhaltigt. Efter tre års verksamhet fastslår (Styrelsen, att "icke
något av en yngre konstnär hembjudet arbete blivit tillbakavisat, som varit av
den beskaffenhet, att det kunnat inköpas eller till och med blott utvisat en
gryende skicklighet samt allvarligt bemödande att gå framåt". Mogna
konstnärers arbeten ville föreningen inköpa endast om det fanns överflöd i kassan.
Anordningarna voro de enklast möjliga. Man redde sig utan konservator
eller intendent. Vaktmästare Pettersson placerade tavlorna i lokalen. Efter
inköpen fyra gånger om året kungjorde han utfallet för de artister, som samlats
i trappan. Vinsterna utställdes sedan under två veckor. Ramar till de tavlor, som
inköptes, förfärdigades av vaktmästaren och betalades av vinnarna. Lokalen hölls
öppen för medlemmarna ett par dagar i veckan, tidvis förekommo även
kvälls-sammankoctnster.
Med ett ord: konstvården var ej i allo så upplyst som önskvärt varit, men
intresse för konstutövning fortlevde, låt vara att tillgångarna voro
begränsade - en tid framåt även tillgångarna på skapande snillen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
