Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 2. Kungliga museum under Rööks ledning - Nationalmuseifrågan. Konstföreningens tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 GEORG NORDENSVAN
tider van vid en fin fattigdom uteslutande existerar honorabelt" på sin lilla
pension. Han bodde då fritt i prinsens påla, gästade noblessen på herrgårdarna,
berättade anekdoter och omtalade Anckarsvärd som en "grobian".
Att få till stånd en niuseibyggnad, där statens konstverk kunde
samlas, hade länge varit ett önskningsmål för konstvännerna
och för konstnärerna. Sundvall hade 1815 framlagt ritningar till niuseibyggnad,
och även eleverna i byggnadsskolan hade fått försöka sig på uppgiften.
1828 var frågan före. "Här har varit mycket planerat för ett museum",
skrev Byström i februari till Wetterling, "men jag tror det går i putten. Baron
Boije har kommit fram därmed men på ett sätt, som jag tror ej lyckas. Gud
late det ej skada för framtiden, han har varit för het därmed."
Sannolikt var Nyström förslagets upphovsman - åtminstone hade han sin
andel däri. Enligt Boijes utsago hade Nyström i samråd med kronprinsen Oskar
uppgjort en plan, som slutade vid en summa av 150,000 rdr b: o till byggnaden,
5,000 till målningarnas i ståndsättande och 1,000 årligen till deras underhåll.
Frih. Fredrik Klingspor väckte vid riksdagen 1828 i Ridderskapet och adeln
motion i ämnet, men den ledde ej till något resultat.
Frågan fick dock ej glömmas. När Konstföreningen snart därefter bildades,
hade stiftarna den baktanke - uttryckligt angiven i planen för dess verksamhet
- att genom historiska utställningar i någon mån mildra den kännbara saknaden
av ett nationalmuseum.1
Konstföreningen räknar sin tillkomst från 14 jan. 1832. Som
dess egentliga stiftare nämndes kammarherren och
konstsamlaren greve Axel Gabriel Bielke. Han blev dess förste ordförande, Anckarsvärd
blev skattmästare och Nyström sekreterare. Efter några månader övertog
Anckarsvärd ordförandeskapet och Sandberg räkenskaperna.
Föreningens uppgift var enligt den första årsberättelsen att "på en annan
väg än Konstakademien och på ett rnera direkt praktiskt sätt... verka till ett
allmännare spridande av smak \och insikt i den bildande konsten samt sålunda,
då akademien huvudsakligen har för ändamål att tilldana skickliga konstnärer,
åsyfta bildandet av en konstpublik i detta ords egentliga bemärkelse".
För detta ändamål ämnade föreningen anordna dels sammanträden för att
"befordra utbyte av tankar och åsikter i frågor rörande skön konst", dels
historiska utställningar, omsorgsfullt förberedda och planlagda, i syfte att väcka
allmänhetens intresse för de konstskatter, som funnos i statens och i enskildas
samlingar.
Kronprinsen Oskar upplät lokal åt föreningen i sitt palats två trappor
upp, ingång från Strömgatan. Och redan samma vår öppnades den första
1 Anckarsvärd yttrar i brev till Fogelberg 12 okt. 1832, att avsikten är att "sluteligen
genom denna inrättning tillvägabringa ett nationalmuseum.
[-Nationalmuseifrågan.-]
{+Nationalmusei-
frågan.+}
Konstföreningens
tillkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
