Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 2. Konstakademien under Fredrik Silverstolpes ledning - 2. Kungliga museum under Rööks ledning - Lars Jakob von Röök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1820-1844 307
Då detta skrevs, dröjde det emellertid ej länge förrän Silverstolpe
oförmodat avgick. Den omedelbara anledningen var tragikomisk. Inom akademien,
där man ej kunde samsas om någonting, fanns ett parti, som ej trivdes i den
granna paraduniform som blivit införd 1817. Uniformsfrågan diskuterades
livligt vid akademiens sammanträden under två hela år. Preses hade upptagit det
väckta förslaget om uniformens förenklande som en personlig förolämpning
och hade sagt rentut till kronprinsen Oskar, att han nyligen låtit åt sig förfärdiga
en uniform och ej ämnade kosta på sig en annan. Då kronprinsen trots ett så
vägande argument bestämde sig för en enkel uniform i svart, fann sig preses så
djupt sårad, att han begärde sitt avsked, vilket nådigt beviljades. Sådan var
Silverperukens sortie ur det svenska konstlivet.
Detta inträffade 1836. Men den önskvärda uppryckningen av akademien och
ej minst av dess skolor lät ännu en tid framåt vänta på sig.
2.
På Silverstolpes meritförteckning uppföres, att tack vare hans
ingripande Sergels efterlämnade modeller och skisser i lera
och gips blevo inköpta av staten. De ordnades i ett särskilt
"Sergelrum" i Kungl, museum.
Efter Fredenheims död hade museet råkat i förfall, och detta tillstånd
fortfor under lång tid framåt, under en tid, som av en senare museichef blivit
kallad "likgiltighetens eller oförmågans period".1 De båda kamrerarna, som haft
samlingarna under sin vård, omtalas som orkeslösa och ointresserade. Någon
inventering förekom ej mellan 1816 och 1844. Om någon besökande önskade
se på några handteckningar eller gravyrer, måste kammarförvaltaren anmäla
saken hos överintendenten med uppgivande av personens namn samt hämta och
samma dag återlämna nycklarna. I de rum, där måleriavdelningen var inhyst,
rådde ett hopplöst trångmål. Lokalen var melankolisk, kall och illa upplyst.
Där funnos huvudsakligen målningar, tillhörande de nederländska och italienska
skolorna. Tavlorna utmärkte sig för "en gränslös mobilitet", hade sin plats
än här än där inom slottet, ibland anträffades de på lustslotten eller voro de
undanställda på vindar och i källare eller stodo de "som gamla möbler
uppresta mot väggarna".2 Många av museets målningar voro dessutom "i ett
tillstånd som väcker indignation och flera bland dem utav smuts och damm
oigen-känneliga".3 De dukar, som blevo renoverade, rönte en allt annat än aktsam
och sakkunnig behandling.
Tillsynen över museet var alltsedan 1829 anförtrodd åt "den
högst originelle, opraktiske, såsom ett gammalt
slottsinventarium ansedde och inom borgen från Gustav IV: s tid ensam
1 G. Upmark i Statens konstsamlingar, festskrift 1894. -2 Svensk litteraturtidning 1818.
3 Heimdal 1828.
Kungliga museum
under Rööks
ledning.
Lars Jakob von
Röök, f. 1778, d.
1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
