Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Tre militära målare: Wetterling, Mörner, Södermark - 2. Hjalmar Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÄRA MÅLARE: WETTERLING. - MÖRNER. - SÖDERMARK 287
han sig inga bekymmer. Han är ett stort och frodigt barn, som behöver en
äldre broders arm att stödja sig vid, han är en god kamrat, älskvärd, redbar
och oförarglig, som får alla sina synder förlåtna och blir omtyckt vart han
kommer.
Men alltifrån sin ungdom måste han försöka motsvara de stora
förhoppningar, vännerna ställa till hans talang, och han använder alltför många dagar
av sin levnad till att söka tvinga sig in på områden, där han aldrig kan bli
hemmastadd.
Den unge greven - son till en general - blev vid 16 års ålder kornett
vid Smålands dragoner, deltog i de stora bataljerna i Tyskland och fick
tapper-hetsmedalj i den lilla fäktningen vid Bornhöft. 1816 begav han sig till Rom
för att bli konstnär och blev snart hemmastadd hos Byström. "En ung greve
Mörner, lycklig tecknare, bemödar sig nu ivrigt vid denna mästares hand att
harmoniskt utbilda sina sköna konstnärsanlag", skriver Atterbom,1 som även
upplyser om att måleriet och arkitekturen kämpa om riktningen av hans
huvudböjelse.
Några allvarliga studier i arkitektur tycks unge greven knappast ha givit
sig in på. För övrigt arbetade han på sitt sätt. I dec. 1820 rapporterar Lauréus,2
att Mörner "längesen" börjat måla en batalj, där Karl Johan är huvudpersonen,
och att han sedan ett år tillbaka tecknar och etsar i koppar en följd
karnevalsupptåg. Han är "en mycket hederlig man och den av alla landsmän, som jag
haft största nöjet utav".
Då Anckarsvärd lämnat Rom, betygar Mörner sin ledsnad och tillägger:
"Du må tro det eller ej, jag passerar mest mina aftnar hemma att göra krokier."
I ett följande brev skriver han: "Här är intet nytt förefallit, allt går sin
jämna gång som förut, med mig är den förändringen kanske föregådd, att jag
arbetar med litet mera flit än tillförene, jag har börjat en hop nya saker. .-
Sedan du for, kan jag visst icke säga jag gjort några progresser i målning, men
jag börjar få litet mera hardiess att frottera fonder, himlar och mark, det har
jag att tacka dig för, som givit mig goda råd i den vägen." Hoppas efter sin
hemkomst "få fortfara emellanåt på konstens bana. - Jag tänker med största
glädje på den moment vi skola återse varandra, förlåt denna sensibilitet, som
jag eprouverar sedan du är borta."
Han stannade ytterligare 6 år i Italien, ansträngde sig med att måla bataljer
- Grossbeeren, Dennewitz - och brottades med Kalabaliken i Bender. "Hans
arbetsamhet har tilltagit betydligt", rapporterade Byström till Fahlcrantz 22 jan.
1824.
Men raskt och muntert lekte pennan, när han nöjde sig med att teckna
scener och typer från gatan, från kampagnan, från karnevalen. Serien II
carne-vale di Roma var ursprungligen en följd tecknade och laverade "gubbar", som
1 14 mars 1818. - 2 Brev till Fahlcrantz 22 dec. 1820.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
