- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
282

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Byström -- Fogelberg - 8. Fogelbergs moderna statyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 GEORG NORDENSVAN

tankar och öppna ögon, med seg ihärdighet och klok beräkning söker han sig
fram. Från den antikiserande konsten ger han sig in på försöken i götisk
riktning och därifrån övergår han till historisk monumentalskulptur i modern anda
- och detta utan att övergiva de grundsatser, som utgöra basen för hans
konstnärskap.

Då Fogelberg ej hade till mål att framställa människokroppens skönhet,
utan då det var en karaktär, han hade att återgiva, då blev det nära nog alltid
mannakraften, han framställde. Balder utgör ett undantag, men Balder är också
den minst sägande av hans monumentalbilder, liksom uppgiften var den minst
tacksamma.

Vad hans statyer uttrycka är kraft, men det är också lugn, den starkes
trygga tro på sig själv och lit till sin egen styrka.

Det är något i dessa gestalters hållning, som säger oss, att mannen ej blott
ägt kraft att slå sina ovänner i en strid, där han haft rätten på sin sida, utan
också att han har styrka att härska, att stifta lag, rödja bygd, sprida odling och
välstånd.

Oden är visheten, som blickar ut över det nya landet och över den nya tid,
han skall skänka detta land. Tör är den oröjda bygdens, den nya
samhällsordningens polismakt - åkte sig den, som kastar sten på hans tempel!
Göteborgs Gustav Adolf är den lysande krigaren men på samma gång den
fjärrskådande statsmannen, och Uppsalas sittande Gustav Adolf är - även han -
organisatören, nyodlaren, fredsfursten.

Birger Jarl är Oden i medeltidsdräkt - lagstiftaren, som vill allas väl
men som är färdig att med sitt väldiga svärd försvara den lag, hans klokhet
fastställt - och Fogelbergs Karl XIII är den vise på tronen, den gamle som
har livets stormar bakom sig, men vars kraft är orubbad liksom ock hans känsla
och kärlek till människorna. Karl Johan slutligen är åter kraft, parad ined
klokhet och välvilja - härföraren, som visar sina skaror vägen framåt mot
fienden, men vars milda blick ser fram till fredens välsignelser efter slutad strid.

Vad Fogelberg av sitt eget skaplynne lade in i sina statyer, var lugn
jämvikt, samlad, medveten styrka. Hans "kolosser" äro kärnkarlar, män med vilja
och med kraft, män att lita på men ej att leka med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free