Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Byström -- Fogelberg - 4. Fogelberg, hans klassiska tid - Freunds nordiska gudar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYSTRÖM - FOGELBERG 263
enkla, rena grekiska stilen, den som alla predika, men som endast ett fåtal
kunnat intränga i?
Själv sätter han denna grekiska stil högst. Då Nyström - i en artikelserie
om Fogelberg i Svenska Minerva 1853 - yttrar, att hans alster visa
"naturåskådning i antikt sinne" men likväl ej tyngas av något slaviskt tryck under
den klassiska formen - arbeten hållna "i antik anda men ej antikiserande" .-
så uttalade han säkert den fordran, Fogelberg ställde på sig själv.
Medan han ännu var det unga snillet hemma, hade hans anlag visat sig
mest till sin fördel i porträttbyster och överhuvudtaget i studier efter manlig
modell. Samtida hade med belåtenhet konstaterat den "dristighet i utförningen",
som redan hans elevarbeten visade,1 samt funnit, att han på denna tid, då
skulpturen huvudsakligen jagade efter vekhet och grace, valt att framställa
"fulländade, starka, manliga figurer" i stället för de moderna amorinerna,
backan-terna och nymferna.2 I Rom hade Merkurstatyn föranlett Thorvaldsen att prisa
hans djärvhet i behandlingen av den manliga människokroppen. I ett brev 1827
säger han sig rikta sina studier mot den manliga och stränga stil, som lämpar
sig för monumental skulptur. "Le style måle et sevére, qui seul est propre aux
monuments publics, est celui veris le quel j’ai dirigé mes études", uttrycker han
sig på sin ej synnerligt smidiga franska.
Emellertid måste han vänta ett tiotal år i Rom, innan han får tillfälle att
visa frukten av sin strävan. Efter de första åren, då han avyttrat ett och annat
av sina små marmorverk till mecenater hemma, följer en tid, då han anser sig
glömd i Sverige. Hans hemskickade arbeten - i gips - stå magasinerade pä
en vind i styckgjutargården. Ingen bryr sig om dem. Hans stipendietid lider
mot sitt slut, han motser den dag, då han måste vända hem igen till en
framtid, som ej synes lockande. Han är på allvar missmodig och skriver 1825,
att han "tröttnat att hoppas".
Bland utförda bilder från dessa år äro den övergivna Psyke (sommaren
1822), den lille Amor i en snäcka, som uppbäres av en delfin - av Nyström
kallad "ett epigram i grekisk anda men av det lekande slaget" (i marmor 1824),
Amor med Mars’ tunga svärd, Paris med äpplet (statyett i marmor, fullbordad
1825) och Merkurius, framställd då han insöver Argus (påbörjad 1822, i
marmor 1825). Enligt Nyström förskriver sig Fogelbergs skiss till Merkurius
från hans parisertid, han hade då ännu ej sett Thorvaldsens behandling av
motivet. Även Thorvaldsens landsman Freund hade utfört en Merkurius (i
Rom 1821).
Herman Freund hade vid denna tid börjat behandla nordiska
myter. Den ivrigt verksamme danske kulturfrämjaren Jonas
Collin hade intresserat honom för ämnet. Collin följde de svenska göternas
exempel, då han i förening med några ansedda konstnärer föranstaltade en pris-
1 G. A. Silverstolpe 1809. - 2 Hammarsköld 1815.
Freunds nordiska
gudar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
