Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Förbindelserna med utlandet återknytas. -- I Paris och Rom, 1820-talet - 4. Hantverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 GEORG NORDENSVAN
vända. Landsmännen nämna Lauréus som den bäste representant bland
utlänningarna för detta nya, "kvicka" rnålningssätt, "effektgenren".
Géricaults "härliga studier av hästar" beundras av Wetterling, men hans
hänsynslösa sätt att handskas med färgen var ingenting att taga efter. Därtill
fordrades en djärvhet, ett herravälde över paletten, sådant de våra ej ägde.
Huvudsumman av de lärdomar man inhämtar i Paris är, att man ej bör
tappa bort sig i detaljerna av en teckning eller en målning utan främst bör
se på dess totalverkan - "det är av det helas hållning, man skall döma en
tavla, detaljerna visa om mästaren studerat och varit flitig" - att man ej skall
kopiera för mycket och "aldrig lägga sig i andras metoder" utan sträva till
ett eget framställningssätt - hellre "framkalla eget än för länge hålla på jmed
imitation".
Det är likväl lättare att erkänna riktigheten av sistnämnda princip än att
följa den. Våra svenskar medförde i regeln hemifrån en osäkerhet, som tvang
dem att på främmande mark börja sina studier snart sagt från början igen.
Nyström grämer sig över sina "i visst avseende ändamålslÖst tillbragta
ynglingaår", över "den galna riktning", han i teoretiskt avseende fick. Han har
varit tvungen att kasta ifrån sig den kunskap, han medförde hemifrån.1
Fogelberg skriver2 följande pepprade rader:
"Jag, som flera av mina kamrater, har gjort mina studier under ledare utan
all talang som konstnärer i dessa ovan nämnda konstgrenar (skulptur och
måleri), utan jugement på att kunna hänvisa oss till det rätta. Odugligheten,
okunnigheten och egenkärleken, förenade med det mest pestifierande smicker,
har gjort oss till maniererade, okunniga och egenkära gossar om 30 år och
däröver; utrustade med dessa egenskaper vid en ålder, då ungdomen redan är
passerad, livligheten i avtagande, och stadda på en falsk väg skämmas vi att
inträda bland skolgossar, som vid 14 å 15 år veta mer än vi vid 34."
Också är Paris för Fogelberg i främsta rummet arbetets huvudstad, hans
vistelse där en tid av skolstudier, av förberedelse till självständig alstring.
"Den tid, du passerar i Paris, kommer du aldrig att ångra", hade Forssell
skrivit till honom.3 "Du lägger där en grund, på vilken du i all din livstid
tryggt kan bygga. Du lär se med ofosforistiska ögon och kan sedan i Rom
akta dig för tyskheten i konsten."
Från Paris gick våra utvandrares väg till Rom. Isak Salmson var den
ende av kotteriet, som förblev parisare till döddagar. I Rom fann Fogelberg
sin uppgift som monumentalskulptör. Lauréus fick där i måleriska osterior,
ruiner och klyftor en lämplig bakgrund för sina pittoreska figurer. Wetterling
studerade där med iver men hade svårt att reda sig med oljefärgen. Anckarsvärd
bildade sig mera i sällskapslivet än under konststudier, och Nyström förberedde
1 Brev till Clas Livijn 20 juni 1819. - 2 Till Fahlcrantz Rom 29 maj 1825. - 3 Från
Stockholm 27 febr. 1821.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
